Judith Bruchfeld är överläkare och infektionsspecialist vid Karolinska sjukhuset, och leder ett forskningsprojekt om långtidssjuka i covid-19.

– Det är ännu svårt att säga hur allvarligt det är, då perspektivet fortfarande är kort i tid. De patienter vi på Karolinska följer upp är de som varit sjukhusvårdade med svår lunginflammation av covid-19. Vi får allt fler remisser från primärvården som berör patienter som inte vårdats på sjukhus och inte haft syrgaskrävande besvär men ändå har långtidseffekter.

”Viktigt att ta reda på varför”

Varför symtomen inte släpper hos vissa personer vet man inte än. Det är ett viktigt forskningsfält, framhäver Judith Bruchfeld.

Kan det vara virusrester i kroppen eller något med immunförsvaret som påverkar?

– Att det skulle finnas virusrester kvar vet vi inte, det finns inte kvar i luftvägarna i alla fall.

Kan det bli kroniskt?

– Det är alldeles för tidigt att säga. Det viktiga är att vi noggrant undersöker den här patientgruppen och försöker ta reda på varför man har olika besvär från hjärnan eller hjärtat och sedan kanske kan utforma någon typ av behandling.

Olika långtidseffekter

Judith Bruchfeld har jobbat som infektionsläkare i många år och tycker att det finns skillnader i långtidssjukdom efter covid-19 i jämförelse med andra virusinfektioner.

– Med influensa vet vi att man kan vara trött ett tag men man brukar bli bättre. Även för andra virusinfektioner finns det ett förlopp. Här är det något som går upp och ner och enligt vissa patienter kan pågå i upp till fem månader utan tecken på förbättring.

För att vårda de långtidssjuka tycker hon att specialistvården och primärvården ska samarbeta.

– Man skulle kunna göra en grundutredning i primärvården och sedan remittera vidare till specialistmottagningar, gärna med flera olika specialister. Det handlar om att så effektivt och så snabbt som möjligt kunna utreda patienten, och att den inte skickas på ett antal undersökningar i månader utan att man kommer fram till någonting