Inflationstakten enligt KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta) sjönk från 1,8 procent i november till 1,5 procent i december, visar statistik från Statistiska centralbyrån, SCB. Månadsförändringen var därmed 0,3 procent.
– Sjunkande energipriser bidrog till lägre inflationstakt i december, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB, i ett pressmeddelande.
Den så kallade kärninflationen, KPIF exklusive energipriser, sjönk till 2,0 procent. I den preliminära statistiken låg det måttet på 2,1 procent.
Räntebesked i slutet av januari
KPIF-måttet, där effekterna av boräntorna räknas bort, är det mått som Riksbanken främst följer inför kommande räntebesked.
– Fortsätter det på det här sättet, att inflationssiffran ligger under riksbankens mål på två procent, så ökar sannolikheten för att det blir en till räntesänkning under det första halvåret, sade SVT:s ekonomikommentator Alexander Norén när de preliminära siffrorna presenterades.
Riksbankens nästa räntebesked kommer den 29 januari.
Så mäts inflationen
Inflation kan mätas på olika sätt, och görs oftast genom att mäta priser och jämföra dem över tid i ett prisindex.
Konsumentprisindex (KPI) presenteras en gång i månaden och är ett jämförelsetal som mäter den generella prisnivån i Sverige.
Statistiska centralbyrån, SCB, började i november för första gången redovisa en ny indikator för inflationen, kallad ”snabb-KPI”. Indikatorn redovisas en vecka innan det ordinarie inflationsbeskedet. I snabb-KPI ingår även KPIF-måttet där siffrorna inte påverkas av förändrade räntor för hushållens bolån samt KPIF-XE där även energipriserna är borträknade.
I euroländerna har det länge funnits liknande tidiga inflationsbesked och enligt SCB var det en stark efterfrågan på snabbare data om ekonomin som låg bakom införandet.
KPIF visar samma prisutveckling som KPI, men utan de direkta effekterna av en ändrad penningpolitik. KPIF är sedan september 2017 Riksbankens målvariabel för inflationsmålet.
Källa: TT/SCB