– Vi ser en pant som komplicerad att införa och det löser bara en begränsad del av de problem som vi identifierat, säger utredaren Gunnar Fredriksson.

I stället förordar han ett utökat ansvar för de som producerar, säljer och importerar mobiltelefoner och småelektronik. Det finns redan system som håller återförsäljare ansvariga att kunna samla in gamla telefoner. Där ska man utöka kraven på insamling, återanvändning och återvinning av elavfall.

”Företagen kommer inse värdet”

Nu ska förslaget ut på remiss hos bland annat producenterna som nu väntas ta ett större ansvar. Att kampanja för inlämnande av gamla mobiltelefoner borde ligga i företagens intresse, anser Gunnar Fredriksson.

– Det är ett sätt att visa på sitt miljöarbete och få kontakt med kunden. Det finns ett stort intresse för miljö och det finns många som är intresserad av begagnat. Såklart inte på samma sätt för småelektronik som det finns för vintagekläder eller inredning, men företagen kommer inse att det här ligger i en modern affärsmodell, att koppla sin försäljning till återanvändning på olika sätt.

Miljöministern vill ändå införa pant

Per Bolund vill ändå införa pantsystem på mobiltelefoner och går alltså emot utredningens huvudförslag.

– Vi ska införa ett pantsystem. Det är det spåret vi kör efter, säger Per Bolund till TT.

Han poängterar att krav på pant för småelektronik finns med i januariavtalet mellan den rödgröna regeringen, Centern och Liberalerna.

Eftersom utredningen hade som uppdrag att ta fram ett förslag på pant av småelektronik, så finns ett till förslag i utredningen om pantbevis. Enligt det ska man får ett digitalt bevis när man köpt en ny telefon så man får tillbaka 100 kronor vid inlämning av en motsvarande vara.

Då läggs 100 kronor extra på vid köp. Problemet med ett sådant system enligt utredningen är att det är komplext att införa och panten då blir kopplad till beviset och inte telefonen, så det blir svårt att sälja sin begagnade telefon, säger Gunnar Fredriksson.