Foto: SVT

Inget tyder på att friskolorna är på väg att förlora sin politiska sprängkraft

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Friskolorna och kunskapsresultaten blir en viktig fråga i årets valrörelse. Den slutsatsen kan man dra efter söndagskvällens diskussion i SVT:s Agenda. De politiska skiljelinjerna är tydliga samtidigt som det är en av de frågor som väljarna rankar högst.

Mats Knutson

Inrikespolitisk kommentator

När opinionsinstitut gör undersökningar om vilka frågor som väljarna tycker är allra viktigast hamnar oftast skolan bland de fem viktigaste ämnena. Skoldebatten har länge varit intensiv i Sverige. Det har handlat mycket om försämrade skolresultat, men också ordningsfrågor och segregation.

Den fråga som nu diskuteras mest är dock friskolorna. De blir ofta en viktig del av valdebatten. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill gärna profilera sig som kritiker av friskolesystemet. De uppfattar att de har opinionen med sig här. Frågan låter sig alltså ganska enkelt placeras in på den politiska vänster-höger-skalan. På andra sidan står de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna.

Saknas majoritet i riksdagen

När Socialdemokraterna nu laddar upp för strid om friskolorna är det alltså inte första gången vi hör dessa tongångar. Också inför valet 2014 var det mycket debatt om friskolorna.

Men inga genomgripande förändringar av friskolesystemet har skett under de år Socialdemokraterna har haft regeringsmakten. Det är dock fel att hävda att det beror på bristande intresse. Framför allt handlar det om att det saknas majoritet i riksdagen för att förbjuda friskolor eller vinstuttag.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet försökte faktiskt att driva igenom ett så kallat vinsttak för friskolorna 2017, men propositionen röstades ner av riksdagen.

Nu går Socialdemokraterna åter till val på att stoppa vinsterna i skolan medan Vänsterpartiet vill förbjuda aktiebolag att bedriva skolor.

Ser fria skolvalet som förklaring till skolsegregation

Ingenting idag tyder dock på att det inom överskådlig tid kommer att finnas någon majoritet i riksdagen för detta. De fyra borgerliga partierna Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet säger, liksom Sverigedemokraterna, nej till genomgripande förändringar av friskolesystemet.

Medan exempelvis Socialdemokraterna ser friskolorna och det fria skolvalet som en avgörande förklaring till ökad skolsegregation menar de borgerliga partierna att det snarare handlar om boendesegregation och att inget skulle bli bättre av att det fria skolvalet tas bort. De lyfter i stället andra förklaringar till problemen i svensk skola, till exempel för få behöriga lärare, ordningsproblem och brist på läroböcker.

Frågan diskuterades mellan såväl partier som experter i söndagskvällens Agenda och ingenting tyder på att den här frågan är på väg att förlora sin politiska sprängkraft.

Över 200 000 går i vinstdrivande skolor

Också de borgerliga partierna tror att de kan tjäna på en friskoledebatt. Över 200 000 elever går i vinstdrivande skolor och borgerliga partier har redan börjat varna för att alla dessa elever kan drabbas när regeringen och partierna till vänster nu säger sig vilja stoppa vinsterna.

Vem som vinner denna debatt är inte givet. Visst, de flesta väljare anser att det är fel att privata företag kan ta ut vinster på att driva exempelvis skolor. Men de flesta väljare tycker också att det är viktigt att själva bestämma i vilka skolor deras barn ska gå.

Det innebär att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet inför valet vill fokusera på vinstfrågan, medan de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna kommer att utmåla detta som ett hot mot det fria skolvalet och möjligheten att fritt välja skola.

Se hela Agendas specialavsnitt ”Skolutmaningen” på SVT Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.