I delar av Europa sprider sig den asiatiska rovgetingen i rasande takt. Sammetsgetingen är stor som en bålgeting och slår ut bisamhällen.
Längs den finska gränsen motar jägare bort den av Josef Stalin inplanterade mårdhunden. Djuret är ett hot mot det svenska fågelbeståndet och för med sig virussjukdomar och parasiter.
Gemensamt för dessa djur är att de tillhör invasiva djurarter som riskerar att tränga undan andra inhemska organismer.
– De är lömska av två skäl. Det första är att de kommer till en miljö där de saknar naturliga fiender. Det andra är att befintliga djur inte är anpassade till dem, säger Mikael Svensson.
Skjutsas över haven
Införseln i Europa av djur och växter som vanligtvis lever i andra världsdelar har ökat markant de senaste decennierna, menar Mikael Svensson.
Den globala handeln pekas ut som en stor bov i sammanhanget. Vattenlevande djur tar sig över haven i fartygens ballastvatten och insekter gömmer sig i lasten.
Men även medvetet frisläppande av husdjur är en källa till problemet.
– Man kanske har skaffat sig akvariefiskar eller en vattensköldpadda, sedan tröttnar man på att ha dem hemma. I stället för att ta död på dem släpper man ut dem i naturen, utan att förstå vilken skada det får på ekosystemet.
Varmare klimat gynnar inkräktarna
Sedan har det tillkommit en tredje aspekt som underlättar etablering – klimatförändringarna.
– Många sydliga arter dog tidigare under våra vintrar, men blir klimatet varmare ökar risken att de klarar sig.
– För 20 år sedan var vintrarna så kalla i norr att mårdhunden dog av svält. Nu kan den utan problem vandra över till Norge.
När inkräktarna väl spritt sig i naturen finns det som regel ingen återvändo.
– Därför är det viktigt med bra varningssystem och snabba åtgärder när olyckan väl är framme. Annars kan det bli väldigt dyrt och i vissa fall omöjligt att bekämpa problemarten.
Främmande djurarter i EU
- EU har listat 49 främmande djurarter på den europeiska kontinenten. Tolv av dem har redan etablerats i Sverige och ytterligare fyra har observerats vid enstaka tillfällen. Det är förbjudet att introducera och sprida dessa djur eller på något sätt göra så att de blir fler i naturen.
- Stöter man på främmande djur- och växter i svensk natur uppmanas allmänheten att fotografera sin upptäckt och rapportera sitt fynd till berörda myndigheter. En sådan observation bör i första hand rapporteras direkt till Artportalen som drivs av SLU, eller annan art-rapporteringstjänst.
- Efter den 3 augusti 2017 får transporter av levande djurarter som är med på EU:s förteckning sedan 2016 endast göras till forsknings- eller ex situ-bevarandeverksamheter eller till vissa medicinska verksamheter som har tillstånd.
Invasiva djurarter i EU
- Amerikansk kopparand
- Amursömnfisk
- Bandslätting
- Bisam – finns i Sverige
- Gulbukig vattensköldpadda – finns i Sverige
- Gulvårtskräfta
- Helig ibis
- Huskråka
- Javanesisk mungo
- Kinesisk ullhandskrabba – finns i Sverige
- Marmorkräfta – observerats i Sverige
- Mårdhund – finns i Sverige
- Nilgås
- Oxgroda
- Rödmagad trädekorre
- Röd muntjak
- Röd sumpkräfta
- Sammetsgeting
- Aibirisk jordekorre
- Signalkräfta – finns i Sverige
- Sumpbäver
- Taggkindskräfta
- Tvättbjörn – observerats i Sverige
- Vanlig näsbjörn
- Östlig gråekorre
- Östlig rävekorre
Källa: Naturvårdsverket och SLU