Under uppväxten kände sig Mikael Kruse obekväm i sin kropp. Men det var först när han kom i kontakt med transvården som könsdysforin fick fäste – och han insåg att kroppen behövde förändras.

– Ett väl paketerat svar på varför jag inte hittat mig själv, säger han.

Efter några års hormonbehandling, med besvär som anemi, indikationer på nedsatt fertilitet och andra biverkningar, trappade han ner på medicinen. Han mådde bättre och ville samtidigt utreda andra möjliga orsaker till sin problematik.

Besviken på transvården

Mikael Kruse fick reda på att han har autism och add, vilket han såg som en förklaring till sitt identitetssökande. Han är besviken på transvården.

– Jag hade önskat att de varit mer motstridiga. Det som hände mig var att jag sattes i en samtalsgrupp där vi kunde bekräfta varandras perspektiv och offermentalitet. Det gjorde att vi förstärktes i vår tro, säger Mikael Kruse.

Här kan du se dokumentärserien “Transkriget – tänk om ni har fel”.