JO har granskat anmälningar mot psykiatrin inom tre regioner som haft som rutin att kräva obligatoriska övervakade drogtester av samtliga patienter som är aktuella för behandling med centralstimulerande läkemedel.
En av anmälarna skriver att han två gånger per år måste lämna urinprov under övervakning av sjukvårdspersonal trots att han inte har några missbruksproblem. Han uppfattar rutinen som kränkande och ifrågasätter även dess laglighet.
Nya rekommendationer
Anmälningarna mot regionerna kom in 2018 och under arbetet har JO tillfrågat både Läkemedelsverket och Socialstyrelsen i frågan, och båda anser att även om drogfrihet ska säkerställas behöver inte provtagningen ske rutinmässigt. Provtagning kan dock vara aktuellt i individuella fall, om en läkare anser att det krävs för patientens egen säkerhet.
Och det är även den linjen som JO nu går på när man kritiserar regionerna.
JO anser att det inte är berättigat att ha ett generellt krav på regelbunden urinprovtagning som förutsättning för behandlingen och uttalar kritik mot regionerna för att de har upprättat och tillämpat riktlinjer som ställer just sådana krav.
JO anser även att Socialstyrelsen och Läkemedelsverket nu bör komplettera sina rekommendationer så att det uttryckligen framgår att drogscreening (urin- eller blodprov) förutsätter en individuell bedömning.
”Integritetskränkande”
På Riksförbundet Attention – en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), till exempel adhd, som i flera år drivit frågan om de rutinmässiga drogtesterna – välkomnar man JO:s beslut.
– Det är bra att JO är så tydlig med att slentrianmässiga drogtester av alla adhd-patienter inte ska få förekomma, säger Attentions ordförande Anki Sandberg.
Attention menar att det är integritetskränkande att utsättas för rutinmässiga obligatoriska drogtester när det saknas tecken på drogproblematik, och att det dessutom sker i en utsträckning som inte drabbar andra patientgrupper.
– Vi förutsätter att beslutet leder till nya riktlinjer som tar större hänsyn till den enskildes behov och förutsättningar.