I ett fall om uppehållstillstånd var alla tre nämndemän från Sverigedemokraterna och beslöt om utvisning, mot den opolitiskt tillsatta juristdomarens vilja.

2023 avgjordes drygt 100 000 fall av domstolar med tre nämndemän, enligt Domstolsverket.

Nämndemän utses av partier men eftersom de ska vara opartiska vet ingen i domstolen vilket parti de tillhör. Därför finns det ingen officiell statistik över hur ofta alla tre nämndemän kommer från samma parti.

Slumpen styr

Enligt statistikprofessorn Tom Britton vid Stockholms universitet måste det rent matematiskt ha skett drygt tusen gånger förra året.

Mårten Schultz, professor i juridik, är en av flera kritiker som SVT har talat med som vill att avskaffa systemet.

– Jag vågar påstå att en stor andel jurister inte är nöjda med det, säger Mårten Schultz.

I domstolarna finns också alltid en opolitisk juristdomare. Men om alla tre nämndemännen röstar emot juristen så vinner nämndemännen.

Miljöaktivist friades

Ett exempel där partipolitik kan ha påverkat utslaget är ett fall förra året där en miljöaktivist friades för att ha blockerat en väg. Nämndemännen från Vänsterpartiet och Socialdemokraterna friade den åtalade med hänvisning till att klimatet kräver nödåtgärder.

Juristdomaren och en liberal nämndeman ville fälla, men vid brottmål och med röstsiffrorna två mot två ska domstolen hellre fria än fälla, så aktivisten friades.

– Bara det att vanliga medborgare vet att nämndemän är politiskt tillsatta undergräver förtroendet för domstolarna, säger juristprofessorn Claes Sandgren.

– Det är nog naivt att tro att partitillhörigheten inte påverkar nämndemännens ställningstaganden. En regel som hindrade att alla tre nämndemän kommer från samma parti vore nog bra. Det skulle skapa tydlighet, säger Eric Bylander, professor i juridik vid Uppsala universitet.

Men Nämndemännens riksförbunds ordförande Linda Ingvarsson (S) ser inget problem.

– Vi nämndemän klarar att hålla oss till lagen och bortse från politik. Det är ett utmärkt system.