Under lång tid har sparade på investeringssparkonto (ISK) varit väldigt gynnsamt, då det inneburit en låg årlig schablonskatt i stället för en 30-procentig vinstskatt som det innebär att ha sitt sparande i en traditionell värdedepå.
När statslåneräntan har stigit har dock ISK-skatten följt med, och i dagarna fastställdes nivån för år 2024. Medan skatten uppgick till 0,88 procent under 2023 stiger den nästa år till 1,09 procent. Detta kan också jämföras med perioden 2020-2022 då skatten låg på 0,38 procent.
Detta innebär att den som har 100 000 kronor på kontot får betala drygt 200 kronor mer i skatt från och med 2024.
– Skatten stiger nu på grund av inflation och högre räntor och det visar i grund och botten hur problematiskt det är med inflation, säger finansminister Elisabeth Svantesson.
Sänkt skatt på sparande var ett vallöfte. Svantesson pekar på att regeringspartierna och Sverigedemokraterna i Tidöavtalet är överens om att ingen skatt ska utgå på de 300 000 första sparade kronorna.
Finansministern öppnar nu alltså för ett förslag om sänkt ISK-skatt redan i nästa höstbudget (för 2025).
– Det kan absolut bli aktuellt då, säger Svantesson.
Fakta: Så räknar du ut schablonskatten på ISK
Först måste det genomsnittliga värdet på ISK tas fram. Detta sker genom att värdet på ISK-kontot i varje kvartal summeras och alla insättningar adderas. Denna summa delas sedan med fyra.
Det genomsnittliga värdet – den så kallade schablonintäkten – multipliceras sedan med statslåneräntan plus 1 procentenhet. Detta blir en så kallad schablonränta.
Om till exempel det genomsnittliga värdet på ISK-kontot är 100 000 kronor och statslåneräntan 2,62 procent plus 1 procentenhet (3,62 procent) blir det 3 620 kronor.
Schablonintäkten beskattas med 30 procent vilket innebär att skatten på ISK-innehavet i slutändan blir 1 086 kronor. Detta innebär en ISK-skatt på 1,09 procent (1 086 är 1,09 procent av 100 000 kronor).
Källa: Nordea