Ekonomin går knackigt för många av landets kommuner. Nu har SVT frågat kommunerna hur budgeten i välfärden utvecklas i år. Ungefär sju av tio kommuner har deltagit i enkäten.

Var tredje kommun i undersökningen svarar att budgeten inom åtminstone något välfärdsområde blir lägre 2020 än året innan. Var tredje kommun som svarat drar alltså ner på välfärden i någon mån.

– Jag tror att väldigt många kommuner har haft ett ganska högt kostnadsläge, man har fått mer pengar, både höga skatteintäkter och höga bidrag från staten för olika saker. Nu har man en framtid där inte intäkterna ökar lika snabbt längre. Då försöker man ju såklart undvika att det går ut över kvaliteten, men ibland är det ju tyvärr tvunget att bli så ändå, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner.

Nedskärningar på flera områden

Var femte kommun i undersökningen svarar att budgeten blir lägre inom äldreomsorgen.

Nästan lika många uppger att budgeten blir lägre inom förskola och skolbarnomsorg. Och knappt en femtedel svarar att man drar ner inom grundskola, gymnasieskola och övrig utbildning.

Nästan var femte kommun svarar också att det här leder till försämrad kvalitet inom välfärden.

7,5 miljarder extra inte tillräckligt

En majoritet i riksdagen vill ge 7,5 miljarder kronor extra till kommuner och regioner i år. Enligt Annika Wallenskog är det välkommet, men inte tillräckligt.

– Om kommunerna skulle få alla pengar som har utlovats så skulle man ändå behöva lägga till lika mycket själva genom att till exempel effektivisera eller höja skatten till år 2022.

Är flyktingvågen 2015 och flyktingmottagande en viktig faktor när man ser vilka kommuner som har problem?

– Man kan se att många av de kommuner som tog väldigt många flyktingar fick höga ersättningar för asylmottagandet. Nu klingar de pengarna av och då har man byggt upp en kostnadsmassa som man inte har råd med längre. Har man väldigt många flyktingar på en ort där det inte finns särskilt många arbetstillfällen så kommer kostnaderna att öka även för den gruppen, säger Annika Wallenskog.

På totalen då?

– Ser man till det som kallas ekonomiskt bistånd så har det inte ökat särdeles mycket utan det ligger kvar på samma nivå som 2014 egentligen. Vi ser en liten ökning men den är mer kopplad till att konjunkturen börjar plana ut. Däremot ser vi att det är fler elever i skolan så vi får ett högre tryck på skolan som en följd av att det är fler barn.