Det är statistiskt säkerställt att det skett en kraftig och plötslig förändring vad gäller födsel av barn med kromosomavvikelser, varav den vanligaste är Downs syndrom.
”Mänsklig mångfald eller inte?”
Det finns två sätt att se på minskningen, enligt Kjell Asplund, professor i medicin och ordförande i Statens medicinsk-etiska råd.
– Å ena sidan kan man se det som ett uttryck för att kvinnan verkligen har utnyttjat sina möjligheter att välja om de vill fortsätta med graviditeten eller inte. Å andra sidan kan man se på vad det är för ett samhälle vi är på väg mot. Ska vi ha mänsklig mångfald eller inte?
Sjukvården kan med KUB- eller NIPT-test förutse om fostret har den kromosomavvikelse som leder till Downs syndrom – men inte hur pass allvarlig diagnosen skulle vara.
– Det är en väldig spännvidd på barn med funktionsnedsättning, säger Kjell Asplund.
Samhällets ansvar att informera
Korrekt information gällande Downs syndrom är avgörande, menar Judith Timoney, representant för Svenska Downföreningen och Fub.
– Rent etiskt måste man ha den här diskussionen – för det är väldigt få företeelser som vilar på någonting som är 40 år gammal. Vad är det vi har i de här proven och i så fall varför, säger hon.
I takt med att forskningen går fram kan blodprov visa än mer av fostrets genomsättning i ett tidigt skede.
– Då kommer fler frågeställningar, och kanske kommer vi behöva ompröva abortorsak, säger Kjell Asplund.