– Det har skett ett trendbrott de senaste två åren, säger Karin Källén, professor i reproduktionsepidemiologi vid Lunds universitet, till SVT Nyheter.

Hon har, på Socialstyrelsens uppdrag, följt utvecklingen vad gäller fosterskador och kromosomavvikelser. I början på mars publiceras hennes rapport i ämnet.

Men redan nu är det statistiskt säkerställt att det skett en kraftig och plötslig förändring vad gäller födsel av barn med kromosomavvikelser, varav den vanligaste är Downs syndrom. Karin Källén är förvånad över den snabba utvecklingen:

– Jag trodde nog det skulle se ut som förut, eftersom det har legat på en stadig nivå så länge, säger hon.

Kraftig minskning sedan 2014

Antalet födda med kromosomavvikelser har legat rätt konstant över tid, mellan 200 och 300 per år sedan mer än tio år tillbaka. Men sedan 2014 har antalet gått ned kraftigt och ligger nu på omkring 160 barn om året. Om man tittar specifikt på gruppen med Downs syndrom så har det gått från 183 födda barn år 2014 till 122 år 2016.

Om man ser till att kvinnor föder barn i högre ålder än förut, borde antalet barn med Downs syndrom öka. Men enligt Karin Källén motverkas det av en stadigt ökande tillgång på fosterdiagnostik.

– Fler aborteras nu jämfört med de senaste åren, säger Karin Källén.

I vissa delar av landet får alla gravida erbjudande om KUB- eller NIPT-test, som är olika sätt att undersöka sannolikhetsgraden av att ett foster har exempelvis trisomi 21 – den kromosomavvikelse som leder till Downs syndrom. I andra delar får endast havande kvinnor över 35 år ett sådant erbjudande.