Landstingtingens erbjudande om fosterdiagnostik ser olika ut över landet. Problematiskt, säger Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik. Foto: TT (arkivfoto)

Stora skillnader i tillgång till fosterdiagnostik i landet

Uppdaterad
Publicerad

Vilken fosterdiagnostik blivande föräldrar får ta del av beror i hög grad på var i landet man bor, det visar en enkät som SVT gjort. I en del landsting erbjuds avancerade prov till alla eller många, medan andra inte erbjuder särskilt mycket mer än ultraljud.

Det så kallade KUB-testet, som ger ledtrådar om kromosomavvikelser hos foster men inga säkra svar, erbjuds alla i ungefär hälften av landstingen. I de andra landstingen erbjuds KUB-testet bara om mamman är över 35 år. Och i Norrbotten krävs en mycket specifik misstanke för att få tillgång till KUB-test.

Annan fosterdiagnostik visar samma splittrade bild. Till exempel NIPT-testet, som ger tillförlitliga svar om till exempel kromosomavvikelser. Det erbjuds till alla mammor äldre än 32 i Blekinge. Medan blivande föräldrar i Västerbotten eller Jönköping bara kan få testet om de betalar för det själva.

”Risk för orättvisor i vården”

Att det finns regionala skillnader på det här sättet är problematiskt, enligt Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik vid Lunds universitet.

– Det är ju givetvis en etisk fråga hur man gör de här erbjudandena. Man kan tycka att kvinnor ska få samma erbjudande i hela landet, annars är risken att det blir orättvisor i vården, säger han.

Han kritiserar också att vissa landsting har en åldersgräns för vissa fosterdiagnostiska tester, eftersom provet inte innebär någon risk för missfall.

– Det blir åldersorättvisa om du frågar mig. Om landstinget har råd ska NIPT erbjudas alla oavsett ålder. Det finns en godtycklighet att lägga gränsen vid 32 eller 35 års ålder, säger Nils-Eric Sahlin.

Höga kostnader kan spela roll

Samtidigt vill han poängtera att kostnaderna för till exempel NIPT-testet kan bli höga, något som kan spela roll för landstingens beslut.

– Alla landsting och regioner har en skyldighet att prioritera på ett förnuftigt sätt och det får man respektera, säger Nils-Eric Sahlin.

Statens medicinsk-etiska råd, SMER, har dessutom pekat på farorna med NIPT-testets enkelhet och tillförlitlighet i en rapport.

Där står att risken finns att NIPT-testet uppfattas som en rutinmässig åtgärd i stället för en möjlighet för den gravida kvinnan att få mer information om fostret. Detta ställer höga krav på hur erbjudandet utformas, enligt rapporten.

Metoderna för att ta reda på om fostret har kromosomavvikelser

Fosterdiagnostik är olika tester och undersökningar som ger information om fostret. Med ultraljud, KUB, NIPT, fostervattensprov och moderkaksprov kan du få veta om fostret har vissa avvikelser eller sjukdomar.

NIPT, KUB och ultraljud är så kallade icke-invasiva metoder som bedöms vara mycket säkra, och kan inte leda till missfall. Fostervattensprov och moderkaksprov är invasiva ingrepp som medför en liten ökad risk för missfall där ungefär en av hundra provtagningar leder till missfall.

NIPT (non-invasive prenatal test)

Ett enkelt blodprov som görs på den gravida i vecka tio. Ger svar på om fostret löper ökad risk att drabbas av exempelvis Downs syndrom, eller har andra kromosomavvikelser. Räknas som ett mycket tillförlitligt och riskfritt. Vid misstanke om att fostret har en kromosomförändring rekommenderas den gravida att genomföra ett moderkaksprov eller fostervattensprov för att få ett definitivt svar.

KUB (kombinerat ultraljud och blodprov)

Ett test i två delar där man beräknar sannolikheten för att ett foster har Downs syndrom eller någon annan, mer ovanlig, kromosomförändring. Testet görs i två steg: först ett blodprov som mäter vissa graviditetshormoner, sedan en särskild ultraljudsundersökning. KUB-testet görs någon gång mellan vecka 11 och 14 i graviditeten.

Undersökning med ultraljud

Den vanligaste typen av fosterdiagnostik erbjuds av de flesta regioner och landsting i Sverige. Ultraljud erbjuds mellan graviditetsvecka 18 och 20. Visar moderkakan och hur många foster det är. Barnmorskan eller läkaren tittar också på fostrets hjärtslag och om det syns några missbildningar hos fostret. Av olika anledningar kan vårdpersonalen behöva göra flera ultraljudsundersökningar.

Fostervattensprov

Här för läkaren in en tunn nål i livmodern för att suga upp lite fostervatten, vilket sedan skickas till analys. Fostervattensprov görs tidigast i graviditetsvecka 15 och om det finns en ökad sannolikhet för att för att fostret har en kromosomavvikelse.

Moderkaksprov

Erbjuds gravida som har vissa kända ärftliga sjukdomar eller ökad sannolikhet för att fostret har en kromosomavvikelse. Läkaren kan göra moderkaksprov redan från vecka 11. Är ett alternativ till fostervattensprov. Det går till ungefär som fostervattensprov och analyseras på samma sätt.

Källa: www.1177.se

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.