Lagändringen som nu röstats igenom betyder att polisen, om vissa kriterier är uppfyllda, kan söka efter en gärningsman i släktforskningsdatabaser.
I de fall som kan bli aktuella behövs tillräckligt bra dna-spår, det ska gälla mord eller grov våldtäkt, och andra åtgärder ska vara uttömda när sökningen görs.
– I ett ärende som inte kommer vidare så är det ju en fantastisk möjlighet, säger Ricky Ansell, verksamhetsexpert vid NFC.
”Finns några stycken ärenden”
Dubbelmordet i Linköping från 2004 klarades upp när polisen använde just dna-baserad släktforskning i ett pilotprojekt.
Polisen kan inte säga hur många eller vilka fall som kan vara aktuella för den nya metoden. Men det finns flera ärenden som ser ut att ha förutsättningar att lösas, säger Bo Lundqvist, chef för polisens kalla fall-grupp i polisregion Syd.
– Det finns några ärenden som kalla fall-utredarna uppfattar vara i klass med Linköping. Det vill säga, får vi identitet kommer vi få en fällande dom. Det finns kanske en handfull, eller möjligen två.
Om man räknar in de grova våldtäkterna kan det bli betydligt fler, eftersom det finns fler dna-spår, säger han. Men polisen vill inte gå in på detaljer.
– Dels råder en förundersökningssekretess. Skulle vi specificera vilka ärenden så skulle gärningspersonen kunna göra åtgärder som försvårar eller omöjliggör utredningen, säger Bo Lundqvist.
En gärningsperson skulle kunna förstöra annan bevisning, säger han. Anhörig-perspektivet är en annan avgörande faktor, där polisen inte vill ge besked via media eller väcka onödigt hopp.
Har varit frustrerande
Kriminalkommissarie Jan Staaf som var med och utredde dubbelmordet i Linköping har ingått i en arbetsgrupp om den nya metoden.
Han skriver i ett mejl att de har ”haft i beräkningarna att det kan handla om en handfull ärenden per år” där dna-släktforskning kan bli aktuell framöver.
Kriminalkommissarie Bo Lundqvist på kalla fall i region Syd, tycker att det har varit ”en stor frustration” att inte få använda möjligheten sedan de fick kännedom om den runt 2018.
– Har vi ett bra dna-spår så kommer vi att hitta gärningspersonen. Det kommer inte leda till fällande domar i hur många ärenden som helst, men det kommer leda till fällande domar i ärenden som annars inte hade kunnat klaras upp.
Lagen börjar gälla 1 juli 2025.
Dna-släktforskning
Verktyget kommer att få användas för både gamla och nya fall.
”Det behöver inte vara ett kallt fall, utan det ska vara ett ärende där man inte kommer vidare, men där man har ett dna-spår från gärningspersonen. Det kan ha varit för 15 år sedan eller 15 dagar sedan.”, säger polisens släktforskare Linda Kvist till TT.
Metoden att hitta brottslingar med hjälp av släktforskning kommer från USA, och blev känd då den användes för att spåra upp den så kallade Golden state-mördaren Joseph James DeAngelo 2018.
I korthet går metoden ut på att en dna-profil från en brottsplats läggs in i en släktforskningsdatabas där andra släktforskare har lagt in sitt dna. Profilen jämförs sedan med de andra i databasen (bara personer som har godkänt jämförelser ingår). Om profilen från brottsplatsen matchar andra dna-profiler blir det möjligt att via släktforskning hitta den som en gång lämnat spåren.
I Sverige provade polisen metoden i ett pilotprojekt i utredningen om dubbelmordet i Linköping 2004 och lyckades då hitta gärningsmannen med hjälp av släktforskaren Peter Sjölund.
Integritetsskyddsmyndigheten bedömde senare att metoden stred mot lagen. Saken blev en fråga för en statlig utredning som föreslagit att lagen ändras 2025, för att metoden ska kunna användas.
Källa: TT
