SVT Nyheter granskar: Liten effekt av lyxgräns för klimatbonus

Uppdaterad
Publicerad

Ett nytt lyxtak ska bidra till att minska kostnaderna för det kritiserade bonus malus-systemet, då det inte längre ska gå att få klimatbonus för mycket dyra klimatbilar. Men takets effekt på systemet ser ut att bli liten. Det visar data SVT Nyheter tagit del av.

Bonus malus-systemet infördes för att med ökade skatter för fordon med höga utsläpp öka efterfrågan på klimatsmarta bilar med hjälp av bidrag. Målet är att göra andelen klimatsmarta bilar i fordonsflottan större. Systemet är tänkt att finansiera sig själv.

Men antalet bilar som är berättigade till klimatbonus har ökat mer än vad man räknat med. I augusti tog pengarna slut och regeringen tillförde 1,9 miljarder kronor för att täcka årets utbetalningar. Och nu har även dessa ytterligare medel sinat.

SVT Nyheter granskar

Liten effekt av lyxtak

För att hålla kostnaderna nere framöver vill regeringen göra en rad ändringar i systemet, något som skjutits upp till mitten av 2022.

Ett kostnadstak ska bland annat göra det svårare för välbärgade att nyttja systemet då bilar med en prislapp på mer än 700 000 kronor inte längre ska sponsras.

Åtgärden ska, tillsammans med bland annat högre malus-skatt för bilar med höga utsläpp, bidra till att systemet på lång sikt blir självfinansierande.

Men takets effekt ser ut att bli liten. SVT Nyheter har med hjälp av data från Ratsit granskat samtliga bonusar som delats ut till privatpersoner fram till augusti 2021.

Av totalt 342 miljoner kronor har knappt 36 miljoner gått till personer som köpt bilar för över 700 000 kronor.

”Grundproblemet kvarstår”

Enligt Anna Dahlqvist, forskare i miljöekonomi på Konjunkturinstitutet, minskar förvisso kostnadstaket risken för att pengarna tar slut, men inte tillräckligt.

– Om man inte får in pengarna på annat sätt så betyder det att det är en subvention utan motsvarande skatteintäkt. Det grundproblemet kvarstår även om man sätter den här övre gränsen, säger Anna Dahlqvist.

Bonus malus-systemet har tidigare fått hård kritik av både Riksrevisionen och Konjunkturinstitutet, bland annat för att det inte går runt av sig själv.

– Om inte samtidigt fler bensin- och dieselbilar säljs kan systemet aldrig vara självfinansierat, säger Anna Dahlqvist som har svårt att se att obalansen kan jämnas ut på sikt.

– Jag tror inte det är realistiskt.

Strandhäll (S): Borde kanske göra mer

Miljöminister Annika Strandhäll (S) säger till SVT Nyheter att regeringen kommit fram till en annan siffra gällande lyxtakets effekt på bonus malus-systemet.

– Vi har lite olika beräkningar jämfört med SVT, inte jättemycket, men av 2021:s utbud av klimatbonusilar hade närmare 20 procent ett nybilspris som var högre än det, säger hon och fortsätter:

– Men det är en viktig signal att skicka. Vi finansierar inte bilar i miljonklassen.

Annika Strandhäll öppnar samtidigt för att fler åtgärder kan krävas för att få ekonomin i systemet att gå runt.

– Vi är beredda att se till att vi har en politik som kan möta efterfrågan. Jag inser att vi kanske borde göra mer på bonus malus-sidan, säger hon.

– Samtidigt måste man komma ihåg att pristaket är en av många förändringar.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

SVT Nyheter granskar

Mer i ämnet