I ena handen håller du 150 gram skivad ost, där förpackningen är gjord av 11 gram plast. I andra handen håller du en ost på 700 gram, förpackningen består av 6 gram plast, per kilo ost innebär det elva gånger mer plast.

Klimatvinnaren: Studier visar att vi ofta slänger en del av den större av osten. Det räcker med att vi slänger två skivor av den stora osten för att vi ska göra ett lika stort klimatavtryck som vi gör med den extra plasten på den mindre osten. Den mindre osten med mer plast är alltså klimatvinnare om du äter upp allt.

Du tycker att gurka är gott att ha på frukostmackan men du har svårt att hinna äta upp hela innan den blir dålig.

Klimatvinnaren: Plasten runt gurkan ökar hållbarheten med cirka sex dagar, hinner du inte äta hela gurkan innan den blir dålig är gurkan med plast att föredra.

I ena handen håller du en brödlimpa med 700 gram bröd, till den behövs 8 gram plast, i andra handen håller du halva mängden bröd. Per kilo bröd går det åt 60 procent mer plast till den lilla förpackningen.

Klimatvinnaren: Bröd är ett problem när det gäller matsvinn eftersom konsumenter slänger runt 30 procent av brödet de köper. Det räcker med att du slänger en tiondels brödskiva för att det ska motsvara den ökade mängden plast som krävs för att göra den lilla förpackningen.

I affären hittar du en tub med köttfärs, förpackningen innehåller 15 gram mindre plast än ett vanligt tråg med köttfärs.

Klimatvinnaren: Köttfärs på tub har lanserats som ett försök att få ner mängden plast i förpackningarna. Men när Helén Williams undersökt dem så ser hon att det blir en del köttfärs kvar i förpackningen och de 5 gram som blir kvar ger en större miljöpåverkan än det extra materialet till tråget. Här är alltså tråget klimatvinnaren eftersom det är lättare att få ut all köttfärs.