Solpaneler på ett tak

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Sjukhustak i Ghana är en del av Sveriges prestigeprojekt för att sänka utsläppen. Foto: SVT

Klimatprojekt i Ghana ska sänka Sveriges utsläpp med 165 000 ton – första steget gav bara 39 kilo

Uppdaterad
Publicerad

Sverige ska som ett av de första länderna i världen minska sina utsläpp – genom projekt i andra länder.

Men när SVT besöker en pilotanläggning i Ghana visar det sig att man hittills bara minskat utsläppen med 39 kilo koldioxid – vilket motsvarar en bilresa mellan Stockholm och Göteborg.

Energimyndigheten har efter en upphandling skrivit ett kontrakt värt 100 miljoner kronor med företaget Stella Futura. De ska minska utsläppen med 165 000 ton koldioxid totalt under de kommande fem åren.

I första fasen byggs solpaneler på nästan 400 sjukhus och vårdcentraler i Ghana. Det ska ge säkrare strömförsörjning och sänkta kostnader. Utsläppen minskar genom att sjukhusen använder mindre diesel för reservkraft och genom att solelen ersätter ”smutsig”, dyr el från nätet.

De utsläppsminskningar som görs i Ghana ska Sverige tillgodoräkna sig som utsläppskrediter, så kallade ITMO:s

Långt från målet

Men SVT:s granskning visar att företaget är långt ifrån målet. Pilotanläggningen S:t Marys sjukhus har bara sänkt utsläppen så mycket att det motsvarar en bilresa Stockholm-Göteborg, runt 39 kilo.

Målet för varje sjukhus är enligt företagets vd i Ghana, Francis Asante, en besparing på omkring 300 kilo koldioxid per år. Den totala besparingen för de knappt 400 anläggningar som planeras blir då bara 600 ton, eller fyra promille av målet.

– Vi började med sjukhusen men insåg att de inte kommer att ge den utsläppsminskning som Sverige behövde, så vi har öppnat projektet för skolor, fabriker och lantbruk så att vi kan nå målet, säger Francis Asante till SVT på plats.

På klimatmötet COP28 i Dubai höll klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) en särskild presskonferens för att lyfta att Sverige är bland de första i världen med den här typen av klimatprojekt. Även chefsförhandlare Mattias Frumerie och Robert Andrén, GD Energimyndigheten medverkade. Foto: SVT

“Vi tror på det här”

Stella Futura får betalt av Energimyndigheten i efterskott efter hur mycket solel de producerat så hittills har inte pengarna betalats ut. Energimyndigheten litar dock på att Stella Futura kan ro projektet i land.

– Jag måste utgå ifrån att vi har gjort den bedömningen vi har gjort; att vi har oberoende bedömare som har varit inne i det här och arbetat med det, och att de levererar det paket de ska leverera, säger Robert Andrén, generaldirektör på Energimyndigheten.

– De har skrivit ett avtal med oss om att leverera det här.

SÅ FUNKAR UtsläppshandelN MED GHANA

Solceller i Ghana är en del av den nya svenska klimatpolitiken. Sverige blir nu ett av de första länderna att använda ett nytt system med utsläppshandel under artikel sex i Parisavtalet. Det kunde regeringen berätta under klimatförhandlingarna COP28 i Dubai.

De utsläppsminskningar som görs i Ghana ska Sverige tillgodoräkna sig som utsläppskrediter, så kallade ITMO:s. Då behövs mindre insatser i Sverige, men enligt reglerna ska åtgärder i andra länder vara utöver det man gör på hemmaplan.

Artikel sex i parisavtalet reglerar utsläppshandel mellan länder. Det ska uppmuntra att göra klimatinsatser där det är billigast och till att ge utvecklingsländer finansiering och kunnande. Det kan handla om trädplantering, sophantering, grön energi och annat.

Men utsläppshandel har också starkt kritiserats för att vara ett sätt för rika länder att köpa sig fria från åtgärder i hemlandet. Det är också ofta oklart om det ger additionalitet, det vill säga en minskning som annars inte skulle ha skett och som dessutom består under lång tid.

Energimyndigheten betalar Stella Futura 60 dollar/ton koldioxid. Den totala utsläppsminskningen ska bli 165 000 ton mellan 2024 och 2028 om de installerar totalt drygt 31 MW solceller. Om målet nås får då företaget totalt 100 miljoner kronor. Det utgör enligt företaget drygt 20 procent av den totala investeringskostnaden. Resten ska täckas av andra bidrag och av gröna infrastrukturfonder som vill ha avkastning.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.