– Vi har inte hittat någon kommun som gjort en samlad bedömning av att utbudet motsvarar efterfrågan, säger Hanna Wiik, särskild utredare för utredningen ”Ett Gemensamt Bostadsförsörjningsansvar”.
Utredningen lämnades till regeringen i maj och remissvaren ska vara lämnade strax efter valet. Utredarna har kartlagt alla kommuner i landet och skrivit nya lagförslag som bland annat skärper kraven på kommunerna när det gäller att se till att invånarna har tillgång till bostäder.
– Vi har ju sett stora tillskott av nyproducerade bostäder, både bostadsrätter och hyresrätter, men det finns ju många grupper som inte kan efterfråga de bostäderna på en marknad, säger Hanna Wiik.
Svårt för låginkomsttagare
Ett exempel är Norrköping. Där är det bostadsbrist sedan sju år.
– Största problem är det för dem som har akut behov av bostad men som inte har hög inkomst. Till exempel 25-åringen som måste flytta hemifrån, säger kommunstyrelsens ordförande Lars Stjernkvist (S)
Det byggs hyresrätter. Bland annat bygger Fastighets AB LE Lundberg nästan 400 lägenheter mitt i stan. Men en trea på 75 kvadratmeter kostar mellan 10 000 och 11 000 i månaden. Ettorna får man betala mellan 5 000 och 6 000 kronor för i hyra.
Den som bygger billigare smålägenheter, med maxhyror på drygt 4 000 kronor för 35 kvadratmeter, får bidrag från staten. Det är regeringens försök att få fram bostäder som de flesta har råd med. Men det har inte Lundberg nappat på. Det blir en sämre affär trots statsbidragen anser bolaget. Hyresgäster får man även med högre hyror.
– Vi vill bygga med bra materialval. Och det finns efterfrågan på den här sortens lägenheter säger Jonas Thyrsson, projektledare på Lundberg.
”Vi hade kunnat göra mer”
I Norrköping har inte heller allmännyttan byggt en enda billig lägenhet hittills med investeringsstödet. Ansökan har lämnats in gällande ett hundratal lägenheter framöver.
– Det är ingen tvekan om att vi hade kunnat göra mer, och jag är den förste att önska att fler hade förstått att vändningen verkligen skulle komma i Norrköping, säger Lars Stjernkvist.
För femton år sedan fick kommunen statsbidrag för att riva tomma bostäder. Men sedan började staden växa.
Hos allmännyttan i Norrköping köar nu 9 000 personer aktivt. De slåss om 100 lägenheter per månad.
– Hur länge måste man köa för att få en lägenhet?
– I allmännyttan är det ett antal år, jag kan inte säga exakt hur många, säger Lars Stjernkvist.
Det finns också kommuner som kan avstå från att ta reda på vilken sorts bostäder invånarna behöver av politiska skäl enligt utredningen.
– Det är bara att konstatera att om man bygger mindre, billiga lägenheter, så attraherar det en viss typ av invånare, säger Hanna Wiik.
– Invånare som man inte vill ha menar du?
– Det är mycket möjligt. Det finns ju ekonomiska incitament till det, säger Hanna Wiik.
Allmännyttan sålts
I Täby norr om Stockholm har allmännyttan sålts och det finns väldigt få hyresrätter.
– Det är en mycket medveten politik, som moderaterna har drivit i snart 40 år. Man ska bosätta sig här om man har det väldigt gott ställt. Det är i stort sett omöjligt att bosätta sig här om man inte har det, och det beror på hur det ser ut med bostäder, säger oppositionsrådet Annica Gryhed (S).
– I Täby är det hög andel eget ägande av bostad. Det har varit en prioritering ända sen 40-talet. Kommuner är olika. Och det ska vi vara glada för, säger kommunstyrelsens ordförande Leif Gripestam (M).
Han påpekar att de 2 600 bostäder som byggs nu och nästa år består till 40 procent av hyresrätter. Och han förnekar att de få hyresrätterna i kommunen är en medveten politik för att hålla låginkomsttagare borta.
– Så är det inte. Och det är inte andelen hyresrätter som avgör om en bostadsmarknad fungerar, säger Leif Gripestam.