Enligt Brottsförebyggande rådet köper kommuner och regioner in tjänster för över 150 miljarder kronor årligen. Carina Gunnarsson, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet, har skrivit en rapport om välfärdsbrott, som presenterades i veckan, där  hon slår fast att kommuner är särskilt utsatta. 

 Det är väldigt stora välfärdsresurser som fördelas. Det handlar om skola, äldreomsorg, bidrag och så vidare. Samtidigt är kontrollerna, det vill säga den kommunala revisionen, svag, säger hon. 

Sollentuna förlorade 15 miljoner

En kommun som har upptäckt välfärdsbrott, genom till exempel överfaktureringar och uteblivna besök hos hemtjänstkunder, är Sollentuna. Bara under 2022 räknar kommunen med att det var runt 15 miljoner kronor  som hamnade i fel händer. Nu har de därför lämnat lagen om valfrihet, LOV, i hemtjänsten. 

– Vi har ju LOV inom de flesta områdena, men just inom hemtjänsten såg vi ju att det var för lätt att fuska helt enkelt, säger Anna-Lena Johansson (L), ordförande i vård- och omsorgsnämnden i Sollentuna, till Agenda.

159 kommuner har LOV

Lagen om valfrihet, LOV,  trädde i kraft den 1 januari 2009, och ger företag möjlighet att erbjuda tjänster inom hälsovård- och socialtjänst så länge de lever upp till kommunens eller regionens krav. Syftet var att kunna erbjuda en ökad valfrihet för den enskilda invividen.  I maj 2023 användes lagen i 159 kommuner. Främst inom hemtjänsten, särskilda boenden för äldre och inom LSS.   

Carina Gunnarsson menar att när man inför stora offentliga välfärdsreformer måste det göras en bättre konsekvensanalys för att kunna kontrollera vilka risker som finns.

– När man till exempel införde LOV, som är en omfattande förändring, ändrades inte kontrollinstrumenten, säger hon. 

Civilminister Erik Slottner (KD) och Nooshi Dadgostar (V) kommer till Agenda 21.15 för att debattera valfrihetsreformerna.