Förra året stoppades 32 av 42 landbaserade vindkraftsprojekt av det kommunala vetot. Och kommunerna sa nej oavsett partier och politiskt styre.

Nu menar vindkraftbranschen att vetot hotar elektrifiering, grön industri och hela klimatomställningen.

– Vi ser att kommunerna stoppar mer och mer vindkraft, i en tid då svensk industri och hela Europa behöver mer elektricitet, säger Tomas Hallberg, tillståndsexpert på Svensk Vindenergi som beställt rapporten.

Vindkraften är omdebatterad. Industrin i norr, som skall göra fossilfritt stål, vill ha vindkraft för det är billigast. Många markägare och investerare ser gärna fler vindkraftverk medan politiker och myndigheter menar att mängden vindkraft behöver blir tre fyra gånger större om Sverige ska klara elektrifieringen av samhället – oavsett om vi ska fortsätta med kärnkraft eller ej.

Flest stopp i söder

Samtidigt stoppas många vindkraftsprojekt runt om i landet. De flesta veton handlar om att kommunerna uppfattar oro från lokalbefolkningen – det kan vara oro för utsikten, ljud, blinkande lampor eller att djurliv och natur ska påverkas.

Högst andel vindkraftverk stoppas i södra Sverige, där behovet av mer el är som störst. 

– Kommuner i södra Sverige behöver mer el, och de tycker att det är hemskt att de har högre elpris än övriga landet, säger Tomas Hallberg och fortsätter:

– De ropar efter åtgärder men när de själva får frågan om ny elproduktion säger de nej!

”Måste finnas ekonomiska incitament”

På Svensk Vindenergi menar man att statsmakterna måste agera, helst snabbt, för att få kommunerna att bli mer positivt inställda till vindkraften.

Förslaget som regeringen aviserat om att nagga det kommunala vetot i kanten, välkomnas av branschen – då det väntas ge snabbare beslutsprocesser – men man tror också det behövs något ytterligare; helst något som ger en lokal ekonomisk vinning av vindkraften.

– Vi tror det måste finnas ekonomiska incitament, så att de kommuner som säger ja känner att det finns en uppsida, säger Tomas Hallberg.