Kommunerna upphandlar varje år kött för 10 miljarder kronor och intentionerna är i de flesta fall väldigt goda.
I en enkät från Svenskt kött, som 210 kommuner svarat på, säger 99 procent att de vill kunna ta hänsyn till djurvälfärd, miljö och klimat när de väljer kött. Närmare 60 procent vill ställa mer långtgående krav än vad de gör i dag. De efterfrågar framför allt information kring ursprungsland och närproducerat. Men vid de flesta upphandlingar är det något helt annat som avgör – priset.
”Motivera politikerna”
– Det här är något som vi är mycket medveta om och därför vill vi fortsätta ge de goda argumenten och motivera politikerna att lägga mer pengar på den offentliga maten, säger Elisabet Qvarford, vd på Svenskt kött.
Varenda vanlig konsument vet att svenskt nötkött, och ofta även griskött, är en bra bit dyrare än motsvarande importerat kött. Enligt Elisabet Qvarford finns det en enkel förklaring – svenskt kött är en bristvara.
– Det som behövs i Sverige är fler djur på gårdarna. Det finns en stor efterfrågan på svenskt kött, vilket till viss del har drivit upp priserna. Men just nu är det en hel del nötköttsbönder som satsar framåt och även många grisbönder tror på framtiden och vill utöka sina gårdar.
Majoritet svenskt
På skolorna och förskolorna i Luleå kommun är majoriteten av köttet som serveras svenskt, berättar Ulrika Rutqvist, som är enhetschef på måltidsservice vid barn- och utbildningsförvaltningen.
Men inte allt.
– De pengarna har vi inte, säger Ulrika Rutqvist.
Dessutom kan inte kommunen ställa några krav i upphandlingar om att köttet ska vara specifikt svenskt eller lokalproducerat, enligt lagen om offentlig upphandling, berättar hon.
– Alla inom EU ska kunna svara på en upphandling.
Följer djurskyddskrav
Deras beställningar utgår från produkter och då kan man snegla på vilka produkter som svenska leverantörer har, om man vill försöka nå dit.
– Men det är inte säkert att man får det i slutändan, säger Ulrika Rutqvist.
Däremot ska upphandlingarna följa djurskyddskrav som är likvärdiga dem i Sverige.
Fakta: Kommunernas svar
90 procent av kommunerna har någon form av kost- eller inköpspolicy, strategidokument eller liknande. Endast 57 procent av dem som har en policy följer dock upp den kontinuerligt och bara 28 procent kopplar den till en tillväxtstrategi eller liknande.
Närmare 60 procent önskar ställa mer långtgående krav än vad de gör i dag. De efterfrågar framför allt information kring ursprungsland och närproducerat.
87 procent av kommunerna anser att det finns ett uttalat politiskt stöd för att prioritera annat än lågt pris i den offentliga upphandlingen.
99 procent av kommunerna menar att kommunens skolor och äldreomsorg vill kunna ta hänsyn till djurvälfärd, miljö och klimat när de väljer kött.
Källa: Svenskt kött