Efter sommaren såg ekonomin ut att vara i balans på Akademiska sjukhuset, men under hösten kom en kalldusch. En felräkning för fakturering av såld vård till andra landsting innebar 130 miljoner mindre i kassan.
Mot slutet av året stor det också klart att kostnaderna hade varit högre än väntat. Det gällde särskilt hyrsköterskor. Sjukhuset saknar omkring 100 sjuksköterskor vilket har lett till allt fler stängda vårdplatser och överbeläggningar under 2017.
Dubbel kostnad för hyrsköterskor
För att klara vården har sjukhuset tvingats ta in hyrsjuksköterskor som är cirka 50 procent dyrare än de egna. Sjukhusets årsrapport visar att den totala kostnaden för hyrpersonal landade därför på 116 miljoner förra året. Det är en fördubbling mot året innan.
– För patienterna betyder det att, efter att ha betalat onödigt mycket skatt, att när man sedan blir sjuk får man vänta på vården, och att den vård man får saknar kontinuitet. Man möts av stressade människor som arbetar med personal som inte känner till arbetsplatsen, säger Lina Nordquist (L). regionråd i opposition.
– Det är för mycket, det är jag den förste att hålla med om, det måste vi reducera. Men jag vill också lägga in i bilden att vi hör till de fyra landsting som har minst andel hyrpersonal, säger Börje Wennberg (S), regionråd.
Svårt hitta sköterskor
Samtidigt som allt fler sköterskor slutar på Akademiska har det blivit allt svårare att anställa nya, trots kraftigt höjda ingångslöner. Missnöje med arbetsmiljön och hög belastning är en orsak. För att förbättra det och locka fler har sjukhuset satsat på att låta andra yrkesgrupper ta över uppgifter, vidareutbilda sköterskor, och starta ett rekryteringsteam. Men Lina Nordquist (L) menar att åtgärderna från det rödgröna styret och sjukhusledningen inte räcker.
– Det vi verkligen behöver är en ödmjuk och genomtänkt arbetsgivarpolitik, där man är villig att ta till sig råd från resten av Sverige och världen. Men här verkar man tycka att själv tänker bäst, och det verkar inte fungera, säger hon.
– Vad det handlar om är att få vår personal att trivas och att vara fast anställda så de inte går till ett bemanningsföretag. säger Börje Wennberg (S), regionråd, som pekar på att stora delar av kommande statsbidrag på 158 miljoner nu ska satsas på personalåtgärder.
Drog igång dyra satsningar
Förutom felfakturering och hyrpersonal har kostnaderna för att köpa vård också ökat, bland annat neonatalvård i Åbo. Dessutom har Akademiska sålt mindre vård till grannlandstingen, när operationer ställts in och vårdplatser stängts på grund av personalbrist. Fjolårets minus vände en positiv utveckling de senaste två åren. 2015 var underskottet 237 miljoner, medan det 2016 landade på bara 36 miljoner. I tron att det fanns pengar beslutade sjukhusledningen om satsningar för att på sikt få ner kostnaderna för hyrpersonal, som bland annat handlar en utskrivningsavdelning, höjda löner och vidareutbildning av läkare och sjuksköterskor.
Sparåtgärder ska stoppa blodflödet
Men när den kostsamma felräkningen upptäcktes startade en ny översyn av kostnaderna utan att det ska drabba vården.
– Omedelbart när det uppdagades inleddes ett arbete för att återbetala och ställa till rätta, men det pågick samtidigt ett arbete för att stoppa blodflödet så att säga, säger Bo Strömqvist, ekonomidirektör på Akademiska.
Året slutade med stor minus
Åtgärderna för att få ner kostnaderna handlar om en effektivare användning av hyrpersonal, materielförsörjning och avtal, samt att inte köpa in vård sjukhuset kan göra själv. Men enligt årsrapporten hade spåråtgärderna liten effekt under slutet av förra året. Totalt landade underskottet för 2017 för Akademiska på 205 miljoner.
– Det ser inte bra ut för patienterna, arbetsgivarpolitiken eller skattebetalarna, säger Lina Nordquist (L). regionråd i opposition.
Börje Wennberg (S) är självkritisk.
– Så här kan det inte fortsätta. Det här är en brist som det egentligen inte finns något försvar för. Nu har man säkerställt att det inte kan hända igen, säger han.