– Maten och jordbruket står för 25 procent av jordens klimatutsläpp, säger klimatforskaren Martin Persson på Chalmers. Vi vet att vi måste minska utsläppen med 80-90 procent till 2050. Då måste vi också göra något åt maten.
En viktig förklaring är att vi äter allt mer kött. Köttkonsumtionen har ökat med minst 40-50 procent sedan 1990 och framför allt nötkött ger väldigt stora utsläpp av klimatgaser.
Ett kilo nötkött motsvarar ungeför 25 kilo koldioxidutsläpp. Som att köra en normal bil 12-15 mil.
Vad vi väljer till middag, är alltså viktigare för klimatet, än om vi tar cykel eller bil till affären. Det gäller även om vi åker flera mil för att handla. Bara skillnaden på ett kilo nötfärs och lika mycket blandfärs är 10 kilo koldioxidutsläpp. Alltså som att åka en modern dieselbil, 8-10 mil.
Vissa utsläpp minskar
Svenska politiker säger ofta att Sverige har kommit långt i klimatarbetet. Utsläppen från uppvärmning av bostäder har till exempel minskat med 70-80 procent sedan 1990. Många har bytt ut oljepannor mot fjärrvärme som ofta eldas med förnyelsebar energi. Många har skaffat bergvärme och värmepumpar.
När det gäller personbilar, har utsläppen på senare år också gått ner tydligt. Där finns både de förnybara bränslena som förklaring, men också teknikutvecklingen med effektivare och snålare motorer.
Utrikesresor ökar
Men totalsiffran på utsläppen vi orsakar med våra liv ökar alltså senaste 20 åren.
– Räknar man med utsläppen som genereras av utrikesresor och mat och varor vi importerar, ökar svenskarnas utsläpp. Det är en ökande kurva senaste 20 åren, säger Hanna Brolinsson på Naturvårdsverket, som jobbar på den enhet som rapporterar om svenska utsläpp.
Utrikesresor med flyg är en av kurvorna som pekar brant uppåt. Utsläppen från det vi äter är en stor och ökande del av våra utsläpp. Det handlar om 23 miljoner ton koldioxid per år. Svenskarnas privatresor i bil och flyg och annat tillsammans ger snäppet mindre – 20 miljoner ton, enligt Naturvårdsverkets siffror.
I Sverige importerar vi en allt större andel av det kött vi äter, så samtidigt som utsläppen från det svenska jordbruket faktiskt minskar, ökar utsläppen totalt från det vi äter.
Upp eller ner- olika räknesätt
Här finns också två olika sätt att mäta. Svenska politiker brukar ofta säga att svenskarnas utsläpp minskar. Det är bara delvis korrekt. Formellt syftar man ofta på ett sätt att räkna som används i FN-systemet enligt Kyotoprotokollet. Då räknar man utsläpp efter nationsgränser. Alltså hur mycket utsläpp som sker från svenskt territorium.
Räknar man så har svenska utsläpp gått ned med ca 20 procent sedan 1990. Det kan låta väldigt bra, men samtidigt finns en del av förklaringen att på att vi flyttat ut utsläppen till andra länder. Vi importerar mer.
Lägga ner fabrik
Om vi lägger ner en pappersfabrik i Sverige och istället importerar papper, minskar svenska utsläppen, enligt FN-sättet att räkna. Samma sak om vi köper mer och mer av vår mat från andra länder.
Enligt detta sätt att räkna kan Sveriges utsläpp minska oavsett om vi vräker i oss kött från till exempel Amazonas, där man skövlat regnskog för att ge plats för storskalig köttprodukiton.
Mäter man istället alla svenskars utsläpp, alltså de utsläpp som svenska folkets konsumtion ger upphov till, får man högre siffror. Och framför allt den kurvan stiger. Då räknas vårt hela sätt att leva in, oavsett om prylarna och maten vi köper produceras i Sverige, USA eller Asien. Där kommer ökande utrikesflyg och mer importerad mat och elektronikprylar in i bilden.
Detta sätt tycker egentligen både Naturvårdsverket och miljöminister Åsa Romson ger en mer rättvis bild av ”hur vi lever”, även om man sällan hör denna definition.
– Då tar man med allt. Klimatet bryr sig inte om var på jorden utsläppen sker, säger Åsa Romson till SVT.
Sverige missar klimatmålen
Riksdagen har formulerat ett ”generationsmål” för miljön. Att de stora miljöproblemen skall vara lösta om en generation utan att vårt leverne leder till ökande problem någon annanstans i världen. Detta mål ser vi inte ut att klara när det gäller klimatet. Kurvorna pekar till och med åt fel håll.
Naturvårdsverket menar att även med det officiella FN-sättet att räkna är maten en viktig och problematiskt del av utsläppen. Och även med detta sätt att mäta har vi problem att nå de mål riskdagen har beslutat om.
– De etappmål som finns till 2020 ser vi ut att klara ganska bra, men ser vi till målen på längre sikt (till 2050 alltså) då måste mycket mer till. Då räcker det inte med de beslut och styrmedel som finns idag, säger Hanna Brolinson.
Betyder det att politikerna måste ta oss i örat så vi skärper oss ännu mer?
– Ja, något sådant måste till, säger hon.