FN:s livsmedelsorgan FAO beskriver boskapssektorn i världen som ett större klimatproblem än alla transporter – med både bil och flyg tillsammans.

Nötkött

• Jordbruksverkets rapport ”hållbar köttkonsumtion” från 2013 beskriver att olika forskningsrapporter kring just nötkött landar i utsläpp på motsvarande 15 till 40 kilo koldioxid per kilo kött. Genomsnittet ligger runt 26 kilo. Det betyder att ett kilo kött är som tio liter bensin, eller som att köra en snål dieselbil i 20 mil.

Får och lamm

• Kött från får och lamm, som också idisslar, ger nästan lika höga utsläpp som nötkött, 10-16 kilo i utsläppt koldioxid per kilo kött.

Fläsk- och fågelkött

• Ger en väsentligt lägre klimatpåverkan. Enligt Jordbruksverket ger fläsk fyra till åtta kilo i utsläppt koldioxid per kilo kött, sex kilo i genomsnitt. 

Kyckling

• Ger cirka två till sex kilo i utsläppt koldioxid per kilo kött, i genomsnitt tre kilo.

Fisk

• Har ett genomsnitt på sju kilo i utsläppt koldioxid per kilo kött. Processad vegetarisk mat som quorn ligger högt för att vara vegetariskt – cirka fyra kilo utsläpp.

Grönsaker

• Ger oftast runt ett kilo i utsläppt koldioxid per kilo produkt, om de inte är flygtransporterade eller frysta.

Bidragande faktorer

All djurproduktion kan också diskuteras och ifrågasättas ur en mängd andra synpunkter än klimat: konstgödsel, djuretik, antibiotika, biologiskt mångfald eller allmän miljöpåverkan. Några av de bidragande faktorerna till att nivåerna varierar är:

Idissling

• Kon idisslar och har flera magar, och då sker matsmältningen med låg lufttillförsel. Metangas bildas, en cirka 25 gånger starkare klimatgas än koldioxid. Kossorna rapar framförallt ut metan i stora mängder, och det blir ett mycket stort klimatproblem. Även kogödsel avger metan och dessutom lustgas, en annan extremt potent klimatgas – nära 300 gånger starkare än koldioxid.
• Det är inte bara kor som idisslar – det gäller alla klövdjur utom kameler och svin.  Kött från får och lamm, som också idisslar, ger nästan lika höga utsläpp som nötkött.

Olika odlingsmetoder

• Påverkar hur mycket kol som binds. All växtlighet binder koldioxid. Växtrester som lämnas vid skörd kan öka kolförrådet i marken, träd och buskar på jordbruksmark utgör ett kollager.