Regeringen styr om pengar från internationellt bistånd till att klara kostnader för att ta emot människor på flykt från Ukraina.
– Jag tycker att det är skamligt och oroande för nu ser vi att behoven i världen ökar, vi går mot en global svältkatastrof i spåren av Rysslands invasion av Ukraina, säger riksdagsledamoten Maria Ferm (MP).
För biståndsorganisationer som är beroende av Sida-stöd arbetas det nu febrilt med att genomföra de nedskärningar regeringen beslutat om. Stödet till bland annat demokratiarbete och mänskliga rättigheter sänks från 981 till 559 miljoner kronor, en minskning med 43 procent.
– Varenda krona gör skillnad så det är klart att jag förstår att det här påverkar, men vi är fortfarande ett land som är duktigt på internationell solidaritet, säger biståndsminister Matilda Ernkrans (S).
För lite tid att ställa om
Stödet till fredskapande åtgärder och forskning ska dras ner med 37 procent respektive 32 procent. För området hållbar utveckling, där bland annat stöd till program för kvinnor ingår, blir minskningen 47 procent. Enligt Ernkrans har organisationerna fått tid på sig att ändra sitt arbete eftersom regleringsbrevet skickades i april.
– Det kallar jag inte gott om tid när det görs under innevarande år, jag tror att man kunde dragit mer lärdom av flyktingkrisen 2015-2016. Migrationsverkets senaste prognos visar dessutom att det kommer färre människor på flykt från Ukraina och de behöver fyra miljarder kronor mindre, säger Anna Stenvinkel, generalsekreterare för biståndsorganisationen ForumCiv.
Oklart hur hårt neddragningen slår mot biståndsorganisationerna
Enligt Sidas presstjänst skulle deras konsekvensanalys varit färdig före midsommar, men arbetet kräver mer tid då det för enbart Sidas del rör närmare 2 000 avtal. Migrationsverkets nästa prognos för hur många ukrainska flyktingar som söker sig till Sverige i år kommer i slutet av juli och först efter det kan regeringen ta ställning till om biståndet kan räkna med mer pengar.
