Människor styr datorerna. Vi använder oss allt mer av digital teknik, men få av oss vet hur tekniken fungerar.  Nu väcks krav på att programmering bör bli ett ämne i grundskolan.

– Funktion är också ett programmeringsord som man använder, säger läraren Karin Nygårds.

Hon har precis börjat dagens undervisning med en klass femmor på Sjöstadsskolan i Stockholm. Under hösten har eleverna fått lära sig grunderna i programmering.

Kommunicera med en dator

– Jag tycker det är viktigt att man lär sig hur det fungerar. Inte att man ska kunna programmera utan att man förstår hur man ska kommunicera med en dator, säger hon.

Men att lära sig programmeringsspråk finns inte med i dagens läroplan för grundskolan.

– Jag har varit kreativ i min läsning och jag använder det som en metod för att nå de centrala innehållen och kunskapskraven. Det är ju samhällskunskap. Det är ju matematik. Det är ju teknik. Det går att få in i mycket. En dag kanske vi måste välja stoff men som jag ser det i dag är det inte så stora förändringar som behövs.

En fråga om allmänbildning

Sedan tidigare har Estland tagit in programmering i grundskolan och nästa år införs det i Storbritannien. Nu har ett svenskt upprop startats för att programmering ska bli ett eget ämne i skolan här.

En som stödjer uppropet är Björn Regnell, professor i datavetenskap. För honom handlar det om allmänbildning och att alla elever ska få tillgång till den digitala samhällsutvecklingen.

– Datologi, programmering och kodning kan man integrera i andra ämnen, men fördelen med att det är ett eget ämne med tydligt uppsatta mål är att det blir lättare att styra och prioritera i skolan, säger han.

Vad är den största utmaningen?

– Dels de pedagogiska verktygen, men också kompetensutveckling för lärarna. Men jag tror att man som lärare kan lära sig tillsammans med barnen också, säger han.

”Bra att kunna i framtiden”

Så har det varit för Karin Nygårds. Till att börja med kunde hon ingenting om programmering.

– Vi måste få lärarkåren att förstå att det är något viktigt. Även om man inte råkar kunna det måste vi se till att vi kan det, säger hon.

Och eleverna tycker det är roligt. Elsa Kasapi gillar att lära sig hur spelen är uppbyggda.

– Jag tycker att fler borde ha det i skolan. Det är bra att kunna i framtiden precis som matematik. Och man lär sig att tänka logiskt. 'Vad händer när man gör såhär?' och 'Varför funkar inte det?', säger hon.