Polisanmälningarna när det gäller brott mot person har ökat de senaste åren och i den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) som görs av Brottsförebyggande rådet (Brå), har aldrig så många uppgett att de utsatts för brott mot person som i den senaste mätningen 2016.

Men en av Sveriges ledande kriminologer tycker att mycket i den politiska debatten om lag och ordning hamnat snett.

– Självklart är brottsligheten ett problem, men i dagens läge finns det så otroligt mycket annat att oroa sig för. Den här uppgraderingen av brottsligheten som en av de allra viktigaste samhällsfrågorna är förstås en stor framgång för de som försöker vinna makten på de här frågorna, men utifrån någon sorts objektivt perspektiv är det en kraftig överdrift, säger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi och verksam vid bland annat Stockholms universitet.

Dödliga våldet ökar efter kraftig nedgång

Jerzy Sarnecki menar att ingen vet om brotten mot person ökar eftersom det finns stora svårigheter i att mäta brottslighet utifrån polisanmälningar. Även trygghetsundersökningar har svagheter menar han.

Det har skett en kraftig ökning av det dödliga våldet de senaste åren, främst kopplat till skjutningar i utsatta områden. Men uppgången kommer också efter en kraftig nedgång av det dödliga våldet under många år, i förhållande till befolkningsmängden.

– Räknat per 100 000 invånare är det dödliga våldet påtagligt lägre i dag än det var i början av 90-talet. Även personer som skadats allvarligt av våld och kommit till sjukhus, deras andel av befolkningen har minskat så det grova våldet med skjutvapen har inte påverkat den trenden, säger Jerzy Sarnecki.

Dubbelt så många kvinnor uppger att de utsatts

En annan stor fråga är sexualbrotten. I Brås senaste trygghetsundersökning uppger fyra procent av alla kvinnor att de utsatts för ett sexualbrott det senaste året. Det är en fördubbling på bara några år och kan gälla allt från ofredanden till våldtäkter.

– Vi ser en ökning, men vi vet inte om den beror på förändrade attityder i samhället eller en faktisk ökning av antalet brott. Det kan också bero på en kombination av de här två och vi har ett forskningsuppdrag för att ta reda på mer om den här ökningen, säger Åsa Irlander Strid, enhetschef vid Brå.

Utrikesfödda överrepresenterade

I den politiska debatten förs ofta den ökade invandringen fram som en av orsakerna till den rapporterade ökningen av sexualbrott. Nyligen visade en granskning av Aftonbladet att när det gäller gruppvåldtäkter, som står för en liten del av alla våldtäkter, så var 82 av 112 dömda gärningsmän födda utanför Europa.

– Domarna är ett otroligt litet urval av alla som har anmälts för våldtäkt. Det är ju cirka 4000 anmälningar om våldtäkt mot vuxen kvinna per år och mellan 150 och 200 som döms i domstol så det är inte alls säkert att det ger en representativ bild av vilka som faktiskt begår våldtäkter och anmäls för våldtäkter, säger Stina Holmberg, enhetschef vid Brå.

”Utgör en underklass i samhället”

Brås senaste kartläggning av gärningsmäns härkomst från 2005 visar också att det i gruppen utrikesfödda män är fem gånger vanligare att vara misstänkt för ett sexbrott än i gruppen inrikesfödda som har två föräldrar som också är födda i Sverige.

Förra veckan meddelade Brå att myndigheten överväger att göra en ny studie där man utreder ursprung på personer som misstänks för sexualbrott. För brottslighet generellt har det gjorts många studier som visar att personer med utländsk bakgrund är överrepresenterade i statistiken, men Jerzy Sarnecki tycker att det är en brist att det inte gjorts mer forskning kring varför det ser ut så.

– Huvudförklaringen till den här överrepresentationen är att dessa invandrare utgör en underklass i samhället och det är typiskt för underklassen att begå brott. Sedan kan det finnas andra förklaringar, det är inte så att det kulturella inte kan spela en roll i vissa sammanhang, säger Jerzy Sarnecki.

Samhällsdebatten kan påverka

När det gäller just sexualbrotten säger han att det inte finns någon forskning som visar att till exempel de senaste årens kraftiga ökning av rapporterade sexualbrott i trygghetsundersökningen skulle bero på de senaste årens ökade invandring. Samhällsdebatten och uppmärksamheten kring till exempel Metoo och ofredanden på festivaler kan också påverka att fler uppger att de utsatts.

– Så där måste man vara väldigt noga när man analyserar de här data innan man kan dra slutsatsen att vi verkligen fått en ökning av sexualbrott och att denna ökning verkligen beror på den senaste tidens invandring. Det har sagts i många debatter att så är fallet, jag som forskare måste säga att det inte är uteslutet, men det här vet vi inte, säger Jerzy Sarnecki.

Bättre satsa på polisen än straffen enligt Sarnecki

Hårdare straff förs allt oftare fram av politikerna som en lösning för att minska brottsligheten, men Jerzy Sarnecki menar att den samlade forskningen på området visar att det inte hjälper.

– Det är förstås väldigt lätt politiskt att säga: Ja, vi är också upprörda, vi höjer straffen. Men självklart kommer inte detta påverka brottsligheten i någon större utsträckning. Det är ett väldigt dyrt sätt att åstadkomma ganska små förändringar, om några alls. Om man ska använda pengarna på ett effektivt sätt ska man använda dem för att öka upptäcktsrisken, alltså på polisen, säger Jerzy Sarnecki.