De borgerliga systerpartierna står enade i frågan om Nato. Som medlemmar är vi starkare, anför de.
– Det finns ett skäl till att vi i Danmark, som jag upplever det, kan sova gott om nätterna. Det är tack vare den säkerhetsgaranti ett Nato-medlemskap är, sade Konservative Folkepartis partiledare Søren Pape Poulsen inför mötet.
Målet: Ansökan på bordet i sommar
Debatten i Danmark handlar inte om för eller emot Nato-medlemskapet, säger han.
– Som ett litet land i nära anslutning till öst diskuterar vi vilken situation vi skulle kunna ställas inför om vi inte var medlem.
Kriget i Ukraina har förändrat finländarnas syn på säkerhet, säger Petteri Orpo, partiledare för Samlingspartiet. För sex veckor sedan var 25 procent av landets invånare för ett medlemskap. I dag ligger den siffran mellan 65 och 70 procent, enligt honom.
– Vårt mål är att en gemensam ansökan med Sverige ska ligga på bordet i juni.
”Sverige måste gå med”
Tidigare på onsdagen höll Kristersson ett säkerhetspolitiskt linjetal på Försvarshögskolan i Stockholm. Ledmotivet var detsamma: Demokratiska väst måste gemensamt stå upp mot hotet från diktaturerna i öst.
– För första gången sedan kalla kriget finns ett tydligt vi, och ett lika tydligt dem.
Den militära upprustningen i Ryssland och Kina kräver ett mer beslutsamt svar från väst, framhöll han.
– Efter invasionen finns det inte någon tredje väg kvar att välja. Sverige måste gå med i Nato.
Dagens utspel kommer inte som en överraskning. För knappt en månad sedan lovade Kristersson att en M-ledd regering efter valet kommer att lämna in en ansökan om medlemskap om det finns en riksdagsmajoritet för det.
Hur lång tid skulle det ta för Sverige att bli medlem i Nato?
– Att det kommer gå fort är uppenbart, sedan vet ingen exakt hur fort det går. Att tas upp som en blivande medlem, då pratar vi dagar till veckor. Sedan ska 30 Nato-länder godkänna detta och det tar några månader, säger Kristersson till SVT:s reporter.