Statsministern konstaterar att regeringen länge har känt till Turkiets synpunkter, bland annat vad gäller terrorism och bekämpningen av detsamma, något som Sverige enligt honom har ”arbetat mycket hårt med”.
– Jag tycker att vi fick en chans att också lägga fram och visa vad vi har gjort under en lång tid, och att det också bär frukt, och jag tror att det tillsammans med gott stöd från andra länders arbete sammantaget gjorde att vi fick ihop det, säger Ulf Kristersson vidare.
– Min känsla är ändå att ytterst ser också Turkiet att hela Nato blir starkare med Sverige som medlem. Det räcker att titta på kartan. Men också att vi har tagit på allvar, deras mycket legitima krav på att varje land som kommer in i alliansen ska bidra till ytterligare säkerhet, och då är kampen mot terrorism en av de allra viktigaste sakerna för Turkiet.
Gemensamt säkerhetsarbete
På frågan vad Sverige egentligen har gått med på i och med den nya överenskommelsen som slöts med Turkiet under måndagskvällen svarar Kristersson att det är en fortsättning på vad man har gjort under en tid, utifrån det trilaterala memorandumet som undertecknades i Madrid.
Men i och med överenskommelsen har Sverige även gått med på att etablera ett nytt samarbetsformat som går under namnet ”Security Compact”, i syfte att gemensamt bekämpa organiserad brottslighet och terrorism, samt utöka det ekonomiska samarbete med Turkiet och stödja landets försök att gå med i EU.
– För Turkiet har det varit viktigt att vara säkra på att Sverige långsiktigt menar det vi säger, säger Kristersson.
Parlamentet i Ankara väntas nu klubba igenom det svenska Natomedlemskapet inom den närmsta veckan, rapporterar turkiska CNN.
Ungerns utrikesminister uppger på tisdagen att landets process att ratificera Sverige bara är ”en teknikalitet”.
Vad har Sverige gått med på? Här är de sex punkterna i överenskommelsen med Turkiet
1. Sverige har förändrat sin grundlag, sina lagar och utökat sin terrorbekämpning mot PKK betydligt det senaste året. Sverige har även återupptagit vapenexport till Turkiet och detta är alla steg som avtalades under Nato-toppmötet i Madrid förra året.
2. Sverige och Turkiet är överens om att fortsätta samarbetet enligt avtalet från Madrid, och om att etablera ett nytt säkerhetssamarbete på ministernivå. Detta samarbete, ett så kallat Security Compact, kommer att vara inriktat mot att bekämpa terrorism i olika former. Sverige förbinder sig också att inte erbjuda stöd till organisationerna YPG/PYD och FETO.
3. Både Sverige och Turkiet är överens om att terrorbekämpning är ett långsiktigt arbete som sträcker sig längre i tid än Sveriges ansökningsprocess till Nato. Jens Stoltenberg bekräftar att Nato kategoriskt fördömer terrorism i alla former och att Nato kommer intensifiera sitt arbete på detta område.
4. Nato, Turkiet och Sverige erkänner principen om att det inte ska finnas några restriktioner, barriärer eller sanktioner mot försvarshandel eller investeringar mellan allierade. Om sådana finns ska de elimineras.
5. Sverige och Turkiet har kommit fram till att ett ekonomiskt samarbete ska skapas, där båda länder ska maximera möjligheter att öka handel och investeringar sinsemellan.
6. Sverige ska aktivt stödja Turkiets försök att gå med i EU, bidra till en modernisering av tullunionen mellan Turkiet och EU och förenkla visaprocessen för turkiska medborgare till EU.
På basis av dessa punkter och i ljuset av vikten av att försvara det Euroatlantiska området så kommer Turkiets parlament att ratificera Sveriges ansökan till Nato, står det i ett pressmeddelande på Natos hemsida.
