Sedan pandemivåren 2020 har studenter kunnat tjäna hur mycket som helst och samtidigt få studiemedel från Centrala studiestödsnämnden (CSN). Anledningen till undantaget från systemet med ett fribelopp var att de som pluggar till vårdyrken skulle kunna jobba utan att behöva oroa sig för att bli återbetalningsskyldiga.

Från och med den här terminen är det tillbaka – men Vårdförbundet student menar att det fortsatt är stort behov av studenters arbetskraft inom vård och omsorg.

– Det kommer bli svårt för arbetsgivarna att få vikarier i höst, säger Anja Basic, organisationens ordförande.

Inkomst från sommarjobb räknas in

Undantaget från fribeloppet har gällt samtliga studerande, inte bara vårdstudenter. Sveriges förenade studentkårer opponerar sig inte mot fribeloppssystemet. Däremot kritiserar de att inkomster studenter får in på sommaren räknas med i inkomstprövningen.

– Studenter får oftast inte CSN på sommaren, då måste många studenter jobba. Vi tycker inte att de inkomsterna ska ingå när man räknar ut fribeloppet, säger Jacob Färnert, vice ordförande SFS.

Ministern: ”Tycker att det är lagom”

Gränsen för fribeloppet varierar beroende på hur många veckor studenten har studiemedel för. En genomsnittlig heltidsstudent kan bli återbetalningsskyldig om den tjänar över 80 000 kronor eller 107 500 kronor, beroende på om det är vår- eller hösttermin.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) menar att det är tillräckligt för att studenter ska kunna jobba, utan att reformera fribelopp eller undanta inkomster på sommaren.

– Man kan jobba nästan halvtid som sjuksköterska och ändå få fullt studiemedel. Jag tycker det är lagom. Jag vill inte ha ett system där man kan jobba heltid och få studiebidrag, det ska gå till de som annars inte haft råd att studera.