Även om budgeten presenteras i sin helhet först på måndagen har stora delar av den redan offentliggjorts. Bland annat har regeringen och samarbetspartierna kommit överens om att 13,5 miljarder ska gå till sänkt inkomstskatt, 20 miljarder till välfärden och 10 miljarder till klimatsatsningar.
– Den här budgeten utmärker sig mycket. Vi får gå tillbaka till finanskrisen i början av 1990-talet för att hitta ett budgetsaldo av dessa mått, säger Fredrik N G Andersson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet.
”Blir svårt att komma tillbaka”
Eftersom det väntas bli ett kraftigt underskottet i de offentliga finanserna i år ska både temporära och permanenta utgifter i budgeten finansieras med hjälp av lån, vilket enligt Fredrik N G Andersson kan komma att skada svensk ekonomi på sikt.
– Man ska inte låna till utgifter som finns kvar framöver. Vill man göra något utöver det man har råd med får man antingen höja skatten eller sänka utgifterna för något annat. Den principen har vi haft sedan 1990-talet, vilket skapat väldigt starka statsfinanser. Det kommer bli svårt att komma tillbaka till det läget..
– Politikerna utnyttjar krisen till att spendera mer pengar än man annars skulle ha gjort, säger han.
Måste få tillbaka jobben
Att Sverige har en låg statsskuld jämfört med många andra länder har använts som argument för att låna mer under coronakrisen. Men då måste också pengarna användas på rätt sätt, säger Annika Alexius, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
– Jag tycker i någon mån att de vill få det att se ut som att de gör någonting och därför spenderar skattepengar rätt vårdslöst, i synnerhet gentemot företagen, säger hon.
Katarina Nordblom, docent i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg, tror också att det kan dröja länge innan Sverige ser ett överskott i budgeten igen, men anser att lånen är nödvändiga för att få igång produktion och efterfrågan.
– Det här är inget bra läge att höja skatter utan nu behöver man få tillbaka folk i arbete. Vi vet inte hur permanenta de här satsningarna kommer att bli men jag tror att man behöver vara lite långsiktig för att få snurr på saker och ting, säger hon.
Exempel på förslag i höstbudgeten för 2021
• Inkomstskatten sänks med totalt 13,5 miljarder kronor 2021 och med 17 miljarder kronor fram till år 2023. Det beräknas innebära upp till 1 500 kronor mindre i skatt per år och främst gynna låg- och medelinkomsttagare.
• 10 miljarder kronor i sänkt skatt för svenska företag, för att stimulera investeringar och för att företagen ska våga anställa.
• 1,5 miljard kronor i extra stöd till kulturen för 2020. 1 miljard kronor avsätts för 2021 för omställning och återstart av kulturaktiviteter i hela landet.
• 4,5 miljarder till äldreomsorgen som även ska bidra till tryggare anställningsvillkor. Regeringen vill sänka skatten för en miljon pensionärer 2021 och införa ett pensionstillägg upp till 600 kronor i månaden för de med lägst pension.
• 900 miljoner kronor satsas på det så kallade ”Förortslyftet”. Där ingår bland annat språkutveckling i förskolan och språkträning för personal i äldreomsorgen.
• 9,7 miljarder kronor i satsningar på en grön återhämtning. Där ingår bland annat att minska transportutsläppen, energieffektivisera bostäder och dela ut gröna kreditgarantier till klimatsmarta industriinvesteringar.
Källa: regeringen.se
