SVT Nyheters rundringning till apotekskedjorna visade att rasismen och islamofobin som deras anställda utsätts för av kunder har ökat den senaste tiden. Det har till och med gått så långt att kedjorna har börjat polisanmäla kunder som kränkt deras anställda.
De personer jag har intervjuat speglar många av dagens apoteksanställda som kränks, allt från kvinnor som täcker sitt hår, till människor vars hudfärg inte tillhör normen i Sverige. Nyheten om de anställdas arbetsmiljö har fått stor spridning, även i andra medier, och genererat hundratals kommentarer och mejl till oss på SVT Nyheter.
Nästan alla är emot rasism
Många, kanske till och med majoriteten, är upprörda över hatet som enskilda anställda möter. Samtidigt finns det de som rättfärdigar kränkningarna som individer utsätts för. Nästan alla har varit emot rasism, förutom – förmodar jag – mannen som skrev ”ge negrerna sparken och anställ vita. Problemet löst.
Men slöjan däremot, den är jämförbar med hakkorset och står för terrorism, resonerar vissa. Därför är det varken kränkande eller rasistiskt att kräva av en kvinna som bär slöja att hon ska ta av sig den. Det är religionskritik, eller till och med ett slag för jämställdheten. Det finns de som tycker att den svenska religionsfriheten endast bör sträcka sig innanför hemmets fyra väggar.
En som undertecknat sitt mejl med socionom och lärare skriver:
”Jag anser inte att man på apoteket, inom sjukvården, skolan eller annan offentlig service skall ha rätt att bära religiösa och/eller politiska symboler. Personalen skall i sin yrkesutövning uppträda religiöst och politiskt neutralt. Däremot skall ingen människa behöva utsättas för rasistiska tillmälen på grund av sin hudfärg. Det kan självklart inte accepteras i ett civiliserat samhälle.”
”Prackar på sin religiösa tro”
Andra menar att en kvinna med täckt hår per definition prackar på en sin religiösa tro:
”Självklart har hudfärg eller etnicitet ingen betydelse, men religiösa förtecken skall förbjudas. Det mest påtagliga är hucklet (slöjan i olika former). Den personen vill jag inte bli expedierad av då jag inte vill bli pådyvlat någon religion.”
Samtidigt som jag läser dessa kommentarer och mejl tänker jag på det som ”Aisha”, född i Sverige, svart, högutbildad och slöjbärare, berättade för mig:
”Kommentarer som ”ska du inte anpassa dig till vårt land?”, ”din klädsel passar inte vårt samhälle” och ”i Sverige säger vi si eller så” kommer någon gång i veckan. Men jag är utbildad och jobbar, hur mycket mer ska jag anpassa mig?”