SVT Nyheter har bett Universitets- och högskolerådet lista de 40 utbildningarna som har flest antal sökande med behörighet för vårterminen 2020.
Bland de mest populära linjerna finns utbildningar för att bli jurist, läkare, psykolog, socionom och sjuksköterska.
På 37 av de 40 programmen är majoriteten av de antagna kvinnor. På bara tre av programmen, som alla har ekonomisk inriktning, är majoriteten män.
– Risken är att vi får en kategori av män som inte har en utbildning. Män som blivit antagna tar även examen i betydligt mindre utsträckning än kvinnorna, så det är dubbelt negativt, säger Karin Röding, generaldirektör vid Universitets- och högskolerådet.
Väg till självständighet
Totalt av antalet sökande är 64 procent kvinnor och 33 procent män, enligt myndighetens egna rapport. Sedan 2008 har kvinnor stått för mellan 61 och 64 procent av de sökande.
Att tjejer vanligen har bättre betyg från gymnasiet och är mer studiemotiverade är två orsaker till att de studerar i högre utsträckning än männen, säger Lena Abrahamsson, professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.
– Så har det varit länge. Kvinnor utbildar sig för att skaffa en framtid, de ser det som vägen till självständighet och försörjning.
Varför väljer männen inte att studera?
- Jag tror att de inte känt ett så stort behov, de har fått jobb i alla fall. Men vi behöver veta mer. Det är forskning som pågår, för det är ett problem om det blir ojämställt på många plan. Vi måste se hur alla våra utbildningar kan bli mer jämställda.
Söker inte kvinnodominerade yrken
Kvinnor har varit i majoritet bland de examinerade sen 1977. De är fortfarande underrepresenterade på bland annat ingenjörsutbildningar men har tagit över andra tidigare mansdominerade program. Men den utvecklingen går inte igen hos männen.
På utbildningar för att bli socionom, sjuksköterska eller lärare är fortfarande de flesta kvinnor.
– Det har varit väldigt mycket fokus på att få kvinnor att söka traditionellt manliga utbildningar men mycket mindre fokus på att få män att söka traditionellt kvinnliga utbildningar. Då ökar risken att snedfördelningen mellan könen består eller blir större, säger Karin Röding.
Vårens 40 populäraste utbildningar
Här är de 40 programmen som hade flest antal behöriga sökande våren 2020. Procenten anger andelen kvinnor som antagits till programmet:
- Juristprogrammet (Stockholms universitet) 62 procent
- Juristprogrammet (Uppsala universitet) 62 procent
- Juristprogrammet (Lunds universitet) 58 procent
- Psykologprogrammet (Stockholms universitet) 71 procent
- Läkarprogrammet (Karolinska Institutet) 56 procent
- Läkarprogrammet (Uppsala universitet) 62 procent
- Socionomprogrammet (Stockholms universitet) 78 procent
- Läkarprogrammet (Göteborgs universitet) 53 procent
- Psykologprogrammet (Uppsala universitet) 64 procent
- Läkarprogrammet (Linköpings universitet) 59 procent
- Psykologprogrammet (Göteborgs universitet) 68 procent
- Läkarprogrammet (Örebro universitet) 56 procent
- Läkarprogrammet (Umeå universitet) 56 procent
- Läkarprogrammet (Lunds universitet) 54 procent
- Psykologprogrammet (Lunds universitet) 71 procent
- Socionomprogrammet (Göteborgs universitet) 79 procent
- Psykologprogrammet (Örebro universitet) 66 procent
- Socionomprogrammet (Lunds universitet) 85 procent
- Ekonomie kandidatprogram (Uppsala universitet) 41 procent
- Socionomprogrammet (Umeå universitet) 84 procent
- Socionomprogrammet (Örebro universitet) 83 procent
- Kandidatprogram i företagsekonomi (Stockholms universitet) 43 procent
- Socionomprogrammet (Malmö universitet) 81 procent
- Psykologprogrammet (Umeå universitet) 62 procent
- Ekonomie kandidatprogram (Lunds universitet) 38 procent
- Ekonomprogrammet (Högskolan i Gävle) 59 procent
- Socionomprogrammet med storstadsprofil (Södertörns högskola) 82 procent
- Sjuksköterskeprogrammet (Röda Korsets högskola) 81 procent
- Socionomprogrammet (Högskolan i Jönköping) 91 procent
- Sjuksköterskeutbildning (Sofiahemmet högskola) 91 procent
- Sjuksköterskeprogrammet (Göteborgs universitet) 83 procent
- Sjuksköterskeprogrammet (Uppsala universitet) 82 procent
- Socionomprogrammet (Mälardalens högskola) 82 procent
- Personalvetarprogrammet (Örebro universitet) 82 procent
- Sjuksköterskeprogrammet (Karolinska Institutet) 91 procent
- Socionomprogrammet (Lunds universitet) 87 procent
- Folkhälsovetenskapliga programmet (Mittuniversitetet) 88 procent
- Socionomprogrammet (Linköpings universitet) 80 procent
- Sjuksköterskeprogrammet (Karolinska Institutet) 85 procent
- Sjuksköterskeprogram (Ersta Sköndal Bräcke högskola) 90 procent
Källa: Statistik från Universitets- och högskolerådet som begärdes ut 21 januari.