Förslaget om att införa ett språkkrav för medborgarskap i Sverige är en av punkterna i januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna.

Just nu är förslaget ute på remiss och berörda myndigheter och aktörer har möjlighet att lämna synpunkter på förslaget, vilket Svenska kyrkan har gjort.

– Jag är själv invandrare och vet hur viktigt det är att lära sig språket. Samtidigt går det inte att bortse från att det finns olika förutsättningar, säger Antje Jackelén, ärkebiskop.

Riskerar att missgynna vissa grupper

Svenska kyrkan menar att ett språkkrav för medborgarskap riskerar att öka segregationen och särskilt drabba kvinnor och lågutbildade, och hänvisar till en statlig utredning i frågan som publicerades i januari.

– Vi måste arbeta med att skapa de bästa förutsättningarna, snarare än att knyta det skydd som ett medborgarskap är till en viss språknivå, säger Antje Jackelén.

Januaripartierna beskriver språkkravet som ett sätt att öka incitamenten till att lära sig svenska, och hoppas på att det ska höja statusen på det svenska medborgarskapet. I bland annat Danmark, Tyskland och Nederländerna ställs redan liknande krav för medborgarskap, men hittills är forskningen på språkkravens effekter begränsad.

Kyrkans uttalande möts av kritik

Att Svenska kyrkan nu tar ställning i frågan har väckt reaktioner. På Twitter kritiseras de för att vara allt för politiska.

Varför uttalar sig Svenska kyrkan i en politisk sakfråga?

– När det gäller migrationsfrågor så har vi avgett en hel del remissyttranden. Genom arbetet i våra församlingar så har vi en kompetens som vi tänker att vi måste använda i samhällets tjänst, säger Antje Jackelén.

Den 15:e april är sista dagen att skicka in ett remissvar, och efter det kommer regeringen att fatta beslut om hur man tänker gå vidare i frågan. Planen är att förslaget ska läggas fram i riksdagen under den här mandatperioden, och börja gälla den 1 januari 2025.