Den 12 april reste en 25-årig man från Sverige till Turkiet, enligt åklagaren med avsikten att därifrån åka vidare till Syrien och ansluta sig till den terrorklassade Nusrafronten för att begå terrorbrott.

Men 25-åringen, som själv har hävdat att han reste för att delta i hjälpverksamhet, stoppades i Turkiet och skickades omedelbart tillbaka till Sverige där han greps och åtalades för det nya brottet som förbjuder så kallade terrorresor.

Mannen, som är folkbokförd i Södertälje, frikändes av tingsrätten, som inte ansåg att det var bevisat att 25-åringen rest i terror-syfte. Åklagaren överklagade domen till hovrätten som nu ska pröva fallet.

– Det är en ny lagstiftning och jag tycker att det finns anledning för hovrätten att titta på det, säger åklagaren Agnetha Hilding Qvarnström.

Svårt att bevisa brott

Den nya lagen, som infördes den första april i år, har kritiserats, bland annat för att det bedöms vara svårt att bevisa att syftet med resan var att begå terrorbrott, vilket krävs för att resandet ska vara brottsligt.

– Att resa är inget brott, det är att resa med en särskild avsikt och det är ett svårbevisat brott som jag ser det, säger Agnetha Hilding Qvarnström.

Sveriges advokatsamfund som hör till de mest tongivande kritikerna av den nya lagen lyfter också fram bevissvårigheterna som ett av flera problem med den.

– Mycket handlar om att det är tankar, idéer vad en människa vill göra. Det är väldigt svårt att få fram bevisning om något som sker så pass tidigt för det är ju inte några faktiska gärningar som är begångna, säger Bengt Ivarsson som är ordförande i Advokatsamfundet.

”Bevisproblem kvarstår trots skärpning”

Han anser inte heller att det förslag att skärpa lagen, genom att utvidga straffansvaret, som presenterades i somras och som väntas införas nästa år, kommer att förändra den saken.

– Det handlar om att bestraffa den som hjälper någon att begå terrorhandlingar i till exempel Syrien eller Irak. Bevisproblemen kommer att vara lika stora här, säger Bengt Ivarsson.

Förslaget innebär att det inte bara är den som reser för att strida med en terrororganisation som ska straffas. Även den som reser för att stödja en terrororganisation med exempelvis transporter, matlagning eller materielvård ska kunna straffas med maximalt två års fängelse. Att ägna sig åt sjuk– eller själavård är däremot inte straffbart.

Förutom bevissvårigheterna pekar Advokatsamfundet även på svårigheterna att utreda brott som begås i konfliktområden och att det inte är oproblematisk att dra gränsen mellan vad som är kriminellt och inte när det handlar om så vardagliga handlingar som till exempel matlagning.

Justitiekanslern som liksom Advokatsamfundet avstyrker förslaget menar att en utvidgad kriminalisering inte löser de utrednings– och bevissvårigheter som gör det svårt att lagföra brott som begås i en väpnad konflikt.

Lagen befaras svår att tillämpa

Flera andra tunga remissinstanser som är kritiska mot förslaget, även om de inte avfärdar det helt, lyfter också fram utrednings– och bevissvårigheterna som de befarar gör den föreslagna lagändringen svår att tillämpa. Bland andra Attunda och Stockholms tingsrätter, Svea Hovrätt och Säkerhetspolisen.

Uppsala universitet som också hör till kritikerna skriver å sin sida bland annat ”Med tanke på den mycket omfattande kriminaliseringen som redan finns måste den allmänpreventiva effekten av ytterligare kriminalisering antas bli obefintlig”.

Säkerhetspolisen delar uppfattningen om att många gärningar redan är straffbara men ser dock att lagförslaget kan ha en ”viss avhållande effekt” men pekar också på att ”I stort sett samtliga aktörer, enligt Säkerhetspolisens erfarenhet, anger att de ska ägna sig åt respektive har ägnat sig åt sjukvård eller humanitärt hjälparbete kan Säkerhetspolisen förutse stora svårigheter med att styrka den påstådda gärningen.”

”Kan ha viss preventiv effekt”

Åklagarmyndigheten hör till de remissinstanser som anser att det är nödvändigt att utvidga lagen med motiveringen att fokus för att motverka terrorism måste vara att förhindra personer från att resa till de områden där det pågår väpnade konflikter.

Agnetha Hilding Qvarnström som måste tillämpa lagen, som hon redan idag anser är svårbevisad, anser att det är svårt att uttala sig om huruvida utvidgningen av lagen kommer att göra den lättare att tillämpa.

– Jag vet att det finns många olika uppfattningar om den här lagen. Att den kommer att bli svårbevisad och ska man då ha en lagstiftning som inte går att tillämpa? Å andra sidan ska en lagstiftning kunna visa på vad man i samhället inte accepterar för beteenden och kanske att det också kan ha en viss preventiv effekt. Det är olika ståndpunkter man kan ha när det gäller lagen men jag har väldigt svårt att uttala mig om i vad mån vi kommer att se några fällande domar eller inte.