Om traumavården lyckas rädda livet på en ung skottskadad person så har personen ofta över 60 år kvar att leva, och därmed potentiellt möjlighet att i många år arbeta och på annat sätt bidra till samhället.
– Men de som får skador på flera organ samtidigt behöver ofta vård från alla håll och en gemensam rehabilitering, och det saknas i Sverige i dag, säger Ragnar Ang, vårdenhetsöverläkare på traumaenheten på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.
– Konsekvenserna om det här inte utvecklas är att vården kostar ännu mer pengar. Om vi effektivt kan rehabilitera patienter tillbaka till arbetslivet så är det en investering som lönar sig i flera år, säger han.
Lång väg tillbaka för unga som skottskadas
När skottskadade personer kommer in till akuten på Sahlgrenska är rutinerna väl inkörda. Läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och röntgenpersonal undersöker patienten från topp till tå, tar reda på vilka skador som finns, försöker stoppa blödningen och skickar patienten vidare till röntgen eller operation.
Men även om traumateamet på 10-12 personer klarar av att rädda livet på patienten finns det risk för bestående men. Det finns till exempel risk för hjärnskador på grund av syrebrist i hjärnan och skador på tarmar, lungor, kärl och nerver. Ragnar Ang konstaterar att det krävs mycket tid och resurser för att en skadad person efter akutskedet ska kunna återhämta sig och komma tillbaka.
– Rehabiliteringen i svensk sjukvård måste bli bättre, säger han och pekar bland annat på att det krävs mer resurser till forskning för att utveckla svensk traumavård.
