Säkerhetsprövning är en grundläggande process som säkerställer att personer med tillgång till känslig information är pålitliga. Enligt lag krävs en ny prövning för varje tjänst, oavsett tidigare bedömningar.
– Statsministern måste omedelbart klara ut om lag och regel gäller lika för alla, eller bara för några. Det är inte bra att slarva med den här typen av frågor i den tid vi nu lever i, säger tidigare försvarsministern Peter Hultqvist (S) till SVT Nyheter.
Fagerberg kom till statsrådsberedningen i januari 2023, i en period då Sverige förhandlade om Natomedlemskap och utarbetade militärt stöd till Ukraina. Hans tidigare arbetsplats var ambassaden i Washington, och hans övergång beskrevs som ett ”inlån” från Utrikesdepartementet.
”Fanns ingen anledning”
I en intervju med DN säger Henrik Landerholm att Fagerberg hade en tidigare säkerhetsprövning inom Regeringskansliet och att en ny bedömning inte ansågs nödvändig.
– Tillsammans med Regeringskansliets säkerhetsorganisation gjordes en löpande utvärdering av vilka typer av arbetsuppgifter och eventuella skyddsvärden som fanns. Den löpande bedömningen gav vid handen att det inte fanns någon anledning att göra en förnyad säkerhetsprövning, säger Landerholm till tidningen.
Hultqvist: Tydligt system
Men experter som DN talat med uppger att man inte kan använda tidigare säkerhetsprövningar för nya befattningar.
– Nej, det är glasklart. Det finns ingen gråzon i det här avseendet, säger Malen Wallén vid Försvarshögskolan till tidningen.
Peter Hultqvist säger till SVT att det är viktigt att reglerna appliceras lika på alla:
– Systemet är sådant att det är tjänst för tjänst. Och vi kan inte ha tankar att vissa är höjda över lagar och regler.
I en kommentar efter publiceringen skriver Regeringskansliets säkerhetsdirektör Fredrik Agemark att bedömningar av vilka roller som behövde säkerhetsprövas gjordes löpande och att regelverket följts.
Björn Fagerberg är i dag säkerhetsprövad i sin chefsroll i det nationella säkerhetsrådet.