Konstnären Zafira Vrba Woodski hoppas att den nya lagen ska underlätta för andra som vill byta juridiskt kön. Foto: Alex Boulevin/SVT

Lång process för att byta juridiskt kön: ”Jag har upplevt mycket sorg”

Uppdaterad
Publicerad

Det tog nästan fem år för Zafira Vrba Woodski  att få byta kön i folkbokföringen.

Nu hoppas hon att den nya lagförslaget gör att en ny generation kan växa upp utan samma smärta som hon själv upplevt.

Förr var hon registrerad som man, men nu som kvinna. För Zafira Vrba Woodski har processen att byta juridiskt kön varit lång och svår.

– Den var smärtsam på så vis att jag har upplevt jättemycket sorg, över att jag har behövt vänta så länge, säger Zafira Vrba Woodski.

I dag är bytet av juridiskt kön, alltså personnumret, tätt sammankopplat till byte av biologiskt kön och kräver bland annat en medicinsk diagnos och att man ska ha levt som det kön man känner sig som i minst ett år. Först efter att ha fått godkänt av Socialstyrelsens rättsliga råd kan man få ändra sitt personnummer.

Men den 9 november skickade Socialdepartementet ut ett nytt förslag om modernisering av könstillhörighetslagen på remiss. Bland annat föreslås att barn från tolv år ska kunna ändra sitt juridiska kön, med vårdnadshavares medgivande.

– En väg att gå skulle kunna vara att könsneutralisera våra personnummer, säger Zafira Vrba Woodski.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.