Under ett möte på måndagen beslutade Lärarnas riksförbund att det nuvarande betygssystemet i grundskolan och gymnasiet ska utredas. Enligt förbundet fungerar inte det nuvarande systemet, där eleverna kan underkännas, med betyget F.
– Vi vill utreda om vi ska införa ett nytt betygssystem, till exempel relativa betyg. Vi utesluter inga åtgärder eller förändringar i detta läge. Vi ser att det nuvarande betygsystemet leder till stress och utslagning för eleverna och en pressad arbetsmiljö för lärarna, säger Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas riksförbund, i pressmeddelandet.
Ökad psykisk ohälsa
Det nuvarande betygsystemet kan vara en del av orsaken till både ökad press på lärarna och ökad psykisk ohälsa bland eleverna, enligt förbundet.
– Vi villiga att titta på möjligheterna om det finns ett annat system, som kanske kan minska de negativa effekterna, säger Åsa Fahlén till SVT Nyheter.
Att bara ta bort underbetyget F är dock inte så enkelt som det låter.
– I ett målstyrt skolsystem kan man anse att det måste finnas kravgränser, men vill man göra en förändring, kanske kan vi gå tillbaka till ett relativt betygsystem. Detta måste utredas, säger Åsa Fahlén.
Förutom själva betygssystemet så måste läroplaner och kursplaner ses över så att kraven är åldersanpassade och följer elevernas utveckling och kunskapsprogression, står det i pressmeddelandet.
Tidigare betygsreformer
- Det nuvarande systemet med betygen A-F infördes 2011. Syftet med reformen sades bland annat vara att motverka betygsinflation.
- Innan dess användes betygen G-MVG. Det ersatte det relativa betygsystemet 1994. Tanken var bland annat att betygen skulle spegla den enskilda elevens kunskapsnivå.
- Det relativa systemet, med betygsskalan 1-5, innebar att betygen sattes i proportion till alla prestationer i årskullen. Fördelningen baserades på resultaten i centrala prov. Det fanns inget icke-godkänt betyg – alla som deltog i undervisningen fick betyg.