SVT har i dag rapporterat om resultat från amerikanska forskare som visar på en rad problem med att vi i dag ständigt är uppkopplade och växlar mellan olika skärmar. Enligt forskarna så påverkar denna typ av multitasking hjärnan negativt, bland annat skapar beteendet uppmärksamhetsproblem och försämrad förmåga att fatta beslut.

Men den svenske forskaren Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, anser inte att det finns stöd för forskarnas slutsatser.

– Det är väl känt att om man försöker göra flera saker samtidigt så presterar man sämre på varje uppgift än om man hade gjort en uppgift i taget. Men det är inte samma sak som att det blir bestående skador på hjärnan, vilket det inte finns några belägg för.

Försvarar dataspel

Dataspel kan visserligen vara tidstjuvar, men de ska inte ses som skadliga hävdar Torkel Klingberg.

– Forskningen visar att det om något har en positiv effekt på uppmärksamhet och kognitiva förmågor.

Men han får mothugg av Martin Ingvar, professor i klinisk neurofysiologi. Han tror att multitasking visst kan vara skadligt.

–Vi har goda data på beteendenivå som visar att kontinuerlig multitasking stör ens uppmärksamhetsnivå, höjer ens stresshormoner och minskar ens inlärningsförmåga. Och gör man det dag efter dag i många år så sliter man på hjärnans återhämtningsmekanismer.

”En tydlig förändring”

Just koncentrationsförmågan är något som är betydligt sämre hos barn i dag, enligt Martin Ingvar.

– Det är en förändring vi tydligt ser. Att skriva en text från a till ö till exempel, det är mycket färre unga som behärskar i dag. Delvis hänger det ihop med att samhället ser annorlunda ut, varav IT-utvecklingen är en del.

Vet man att det har ett samband med multitasking och dataanvändning?

– Det hänger ihop med skärmtiden. Det är höga siffror vi talar om, en del barn spenderar tio timmar framför en skärm.

”IT är inget mål utan ett medel”

Han vill dock framhålla att det finns positiva effekter av både multitasking och surfande, men att det ofta saknas rätt pedagogiska moment.

– Det finns ju träningseffekter. Vissa förmågor kan tränas av dataspelande, arytmik och matematik till exempel. Problemet är ju bara att mycket av den dataanvändning som barn sysslar med i dag handlar ju inte om något djupare kunskapssökande och kräver inte någon djup koncentration.

Han tycker att det är viktigt att inte framställa läsplattor och datorer som bovar.

– IT är inget mål det är ett medel. Det är precis som pengar, det är inte bra eller dåligt, de kan bara användas på ett bra eller dåligt sätt.