Regeringen tillsatte läroplansutredningen i december 2023 och lyfte då fram att det behövdes en ”ny syn på kunskap i svensk skola.” Försämrade resultat och ökande skillnader mellan hög- och lågpresterande elever pekades ut som två stora problem som krävde ett omtag för läroplanen.
Mindre analys och mer fokus på grundläggande fakta föreslås nu vara vägen framåt. Det ska inte bli för svårt för tidigt för eleverna och det ska erbjudas mer stöd utöver ordinarie lektioner. Det ska också bli tydligare att det är lärarna som bestämmer och leder undervisningen.
– Lärarrollen är för svag i förhållande till föräldrar och elever. Det ställs oerhört höga krav på lärare i dag. Med nya läroplaner blir lättare för lärare att tala om vad som krävs att man lär sig tidigt, säger Lotta Edholm, som nu fått utredningens förslag av utredaren Thomas Persson.
– Det är jätteviktigt att man lär sig läsa, skriva och räkna tidigt, säger Thomas Persson.
Ska få kunskap om försvarsfrågor och Nato
Ett uppdrag för utredare Thomas Persson har också varit att ta reda på om det finns ett större behov av ge kunskaper om totalförsvaret och militäralliansen Nato, och att det ska tas med i läroplanerna.
– Vi föreslår att det ska finnas med i framförallt kursplanen för samhällskunskap. När det är oroliga tider i världen har det historiskt varit ganska mycket om försvarsfrågor och beredskapsfrågor i läroplanerna, och när det är lite lugnare försvinner det. 1990 försvann det från läroplanen och nu föreslår vi att man tar tillbaka det.
Regeringens mål är att alla elever ska lära sig mer om Sveriges totalförsvar och Natos roll.
– Vi har nu ett förändrat säkerhetsläge, och med anledning av detta och Sveriges inträde i Nato är det viktigt att svenska elever har kunskaper om totalförsvarsfrågor och Nato, har Lotta Edholm tidigare sagt.
Skillnad mot tidigare plan
Flera av de nya förslagen står i kontrast till läroplanen från 2011 som Liberalerna var med och införde, och som säger att alla elever behöver analysera och reflektera, krav som fortfarande gäller.
– Den gick inte tillräckligt långt skulle man kunna säga, har Lotta Edholm tidigare sagt till SVT om läroplanen, som sedan dess har reviderats.
Nu ska utredningen ut på remiss. Målet är att ha en ny läroplan på plats hösten 2028.
Röster om förslaget
Fackförbundet Sveriges lärare, som suttit med i utredningens expertgrupp, välkomnar förslaget.
– Vi tycker att det är riktigt bra att det tydliggörs att lärare är ansvariga för undervisningen, men också att man krymper inflytandet för elever och vårdnadshavare att påverka undervisningen, säger Pia Rizell, andre vice ordförande.
Svenskt Näringsliv menar att regeringen nu behöver agera snabbt så att förslagen kan bli verklighet. Tillsammans med det nya betygssystemet tror man att en ny läroplan kan förbättra skolan.
– Vi har ingen tid att spilla om vi ska bygga ett skolsystem i världsklass, säger organisationens vice vd Karin Johansson.
Centerpartiets utbildningspolitiske talesperson Niels Paarup-Petersen är oroad över delar av förslaget. Centerpartiet menar att det är problematiskt att minska elevinflytandet, eftersom man menar att det ger demokratiska medborgare.
– Skolan måste ta vara på elevers personliga kunskaper, ett auktoritativt och framgångsrikt lärarlett system bygger på aktiva och deltagande elever.
