Symptomen har ingen medicinsk orsak. Patienterna är utredda. Hade de varit på en arbetsplats hade de blivit sjukskrivna för utmattning, säger hon.

– Det är många flickor med drag av autism och add, utan att de har en diagnos.

Den gemensamma faktorn är ofta skolan. Eleverna har gått under radarn. Tills de är helt slutkörda.

– De kan få höra att de ska ”skärpa till sig.”

Läroplanens krav orimliga

Hon berättar att patienterna kämpar för att klara läroplanens krav på att reflektera, resonera och analysera.

Hon lindar inte in sin kritik.

– Det är fullständig katastrof.

Pekar på systemfel

Samtidigt är hon noga med att poängtera att det är systemet hon kritiserar – inte lärarkåren.

– Det handlar väldigt sällan om att skolan inte försöker. De som jobbar i skolan gör ett hästjobb. Men de här flickorna syns inte.

Elever som har en diagnos blir synliga, medan de med utmaningar men utan diagnos kan bli osynliga, säger hon.

– Det börjar ofta i fyran, femman. De har begåvningen men de blir ”osynliga”. De märks inte. De kanske klarar målen men har egentligen kapacitet för B.

Hur kan ett system som skulle vara rättvist och lika bli så utslagsgivande? Vad möter hon på mottagningen? I videon beröttar Angelica Jyttner om sin upplevelse av problemen.