Att signalerna var mina ”bästa vänner som ville mig väl”, förstod jag först långt senare. När jag ignorerat dem tillräckligt länge sa kroppen och hjärnan ifrån.

Det här drabbar många. Framför allt kvinnor.

Och nu också barn! Ni läste rätt: BARN.

Hur kan barnen påverka sin situation?

Skillnaden är att de har skolplikt. De kan inte byta jobb, eller förändra annat i sin livssituation som en vuxen kan.

De måste tillbaka. Kanske till det som bidragit till att göra dem sjuka.

– Jag tycker att det är otroligt skrämmande att vi har 10-12-åringar som har utmattning. Det ska inte behöva förekomma, säger Angelica Jyttner som jag intervjuat till reportagen om utmaningar för unga i dag.

Osynliga problem – knäcker individer

Nej, det drabbar inte alla.

Men det lids i det tysta och blir ett problem för individen, beskriver Angelica Jyttner. Särskilt för de elever som har svårt med koncentration och fokus och/eller att planera och organisera.

Hon ser ett ”slöseri med ungdomlig kraft och motivation”.

– De kanske presterar på E-nivå men har begåvning för B. Men klarar det inte om de inte får stöd och anpassningar.

Inte enkelt – inte heller omöjligt

Systemet kanske inte lirar med hur deras hjärna fungerar. Och för att pedagogiken kan behöva se olika ut för olika individer. Så lika, men ändå olika vi kan vara.

– Vi behandlar symptomen, inte problemen, säger psykologen.

Socialstyrelsen menar att orsaksfaktorer finns i miljöer där de flesta unga vistas.

Vart ska vi börja? Ja kanske hos oss själva. Ta reda på. Försök förstå. Prata med varandra.

För det är inte enkelt, snarare ”skitsvårt”, som Angelica Jyttner säger.

*Uppdatering: Efter att krönikan skrevs har vi intervjuat socialminister Jakob Forssmed som lyfter ökad skärmtid och minskning av skyddsfaktorer.

I videon ger psykolog Angelica Jyttner sina professionella råd. Ett riktat till barn och ett till föräldrar.