Rapporten visar att antalet nya fall av psykisk ohälsa bland unga vuxna minskade något 2023.
– Det är för tidigt att säga om det är ett trendbrott. Vi kommer att fortsätta att bevaka utvecklingen, säger Peter Salmi som är utredare på Socialstyrelsen.
Fortsatt utbrett bland yngre
Samtidigt märks en ökning av nya fall bland barn 10–17 år. Drygt en av tio i åldersgruppen rapporteras ha psykisk ohälsa. Något högre andel pojkar än flickor.
Varför ökar det bland barn men inte hos unga vuxna?
– Det är ingen analys vi gjort inom ramen för den här studien, så jag vågar inte spekulera i det just nu, säger Peter Salmi.
En femtedel av unga kvinnor
21 procent av unga kvinnor (18–24 år) har någon form av psykisk ohälsa. Motsvarigheten bland unga män är 12 procent. Men mörkertal kan finnas.
– Jag tror att det är fler. Det här är de som söker vård på något sätt, säger Angelica Jyttner, psykolog på Sundsvalls sjukhus.
I videon svarar Socialstyrelsens utredare Peter Salmi på tre frågor om den ökade psykiska ohälsan hos barn. Vilka konsekvenser kan det bli? Vilka grupper märks det i? Vilka miljöer uppstår ohälsan i?
PSYKISK OHÄLSA HOS UNGA
Socialstyrelsen har i återkommande rapporter konstaterat att psykisk ohälsa har ökat bland barn och unga vuxna.
Den senaste rapporten, ”Förekomst av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna” , kom i maj i år.
Slutsatsen bygger på data om psykiatriska diagnoser som ställs inom hälso- och sjukvården och som inrapporteras till Socialstyrelsens nationella register.
Det rör sig främst om depressioner och ångestsyndrom. Samsjuklighet är vanlig, i synnerhet med neuropsykiatriska tillstånd.
Vad är orsaken till ökad psykisk ohälsa?
Förskrivningen av antidepressiva läkemedel har ökat.
Orsaken till ökningen är oklar och sannolikt kan flera faktorer bidra.
Socialstyrelsen ser att ökningen gäller en bred grupp av unga vilket kan tala för att orsaksfaktorer finns i miljöer där de flesta unga vistas.
Myndigheten kan även konstatera att många som insjuknar kommer att vara sjuka under lång tid. Ett sådant utdraget förlopp kan innebära långsiktiga konsekvenser.
Källa: Socialstyrelsen