Det har blossat upp en konflikt om fågelskydd i skogssverige. Det är en konflikt som satt äganderätten på sin spets och fått skogsägarna att ta strid. Myndigheternas nya tolkning av artskyddsförordningen kan lägga en död hand över skogsbruket menar skogsägarna.
Tuffare tillämpning
Sedan i somras har Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket med länsstyrelserna börjat med en tuffare tillämpning av artskyddsförordningen. Det är regler som ska skydda hotade arter. Därför har Skogsstyrelsen sagt nej till fem skogsägare i Arbrå att avverka sammanlagt 29.5 hektar eftersom lavskrikan har revir i området.
– Jag kan tycka att de är helt absurt. Det finns inga bevarandevärden i skogen. Lavskrikan är dessutom en fågel det går bra för, säger Gunnar Lindén, naturvårdsexpert på LRF skogsägarna som hjälper markägarna ekonomiskt i processen.
Utan kompensation
Det normala om staten vill skydda skog är att markägaren ersätts ekonomiskt. När staten bildar naturreservat betalas skogen till 1,25 gånger värdet. Men markägarna i Arbrå får ingen ersättning alls. Orsaken är att Skogsstyrelsen anser att lavskrikan är skyddad enligt EU:s regler och artskyddsförordningen. Det vore därför olagligt att förstöra boplatserna. Att ge markägarna ersättning vore att betala för att de inte ska bryta mot lagen, menar Skogsstyrelsen. Som att betala för att någon inte ska råna banken.
– Planerar man att göra något olagligt, kan man inte få ersättning för att inte göra det, säger Herman Sundqvist, generaldirektör på Skogsstyrelsen till tidningen Skogseko.
LRF: Inskränkning i äganderätten
Men LRF håller inte med.
– Jag tror de är ute och cyklar i det resonemanget. I en rättsstat måste man kunna förutsäga hur en fastighet ska kunna användas när man köper den, säger Gunnar Lindén.
Lavskrikorna i Arbrå sätter artskyddsförordningen på prov. Ska naturskydd eller äganderätt väga tyngst? För skogsägarna är svaret självklart.
– Jag ser det som en allvarlig inskränkning i äganderätten. Tveklöst, säger Gunnar Lindén.
Vanlig fågel
De fem skogsägarna har överklagat stoppet till Mark- och miljödomstolen som nu ska avgöra om artskyddsförordningen ska tolkas på det här viset. Kan en vanlig men lokalt hotad art som lavskrika stoppa skogsbruk, och har markägaren i så fall rätt till ersättning?
Skogsägarna backas upp av LRF och skogsbolagen, för det här gäller mer än några skogsområden i Hälsingland. Den här striktare tillämpningen av artskyddsförordningen skulle lägga en död hand över hela skogsbruket anser skogsbolagen.
Läs mer: Fågelskyddet kostar honom miljoner
– Inom vissa delar av landet kommer det bli vanligt med förbud. Det blir inte bara ett avbräck för skogsbruket, utan det blir också svårt att förutsäga värdet på en fastighet man köpt. Det blir riskabelt att investera i skog, säger Gunnar Lindén.
Hotet mot lavskrikan
Skogsägarna och LRF håller inte med om att lavskrikan omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv, utan anser att myndigheterna är för nitiska.
Den har statusen livskraftig och är inte hotad i norra Sverige, även om den har missgynnats av skogsbruket. Men enligt Artdatabanken och Skogsstyrelsen är den hotad i Mellansverige där den lever på sydgränsen av sitt utbredningsområde.
Skogsstyrelsen anser att avverkning kan göra den ännu mer sällsynt. Inventeringar som Bollnäs fågelklubb gjort under 25 år visar att antalet revir i trakten av Arbrå har minskat från 23 till 11.
– Det höll sig stabilt så länge skogarna var orörda. Men de senaste 10 åren när man har börjat avverka har det minskat. Att lavskrikan är hotad här i randområdet råder det inga tvivel om, säger Jan Åkerlund, som märkt och räknat lavskrikor sedan 90-talet.
Bombmurkla kan vara vägledande
Tidigare i år avgjordes ett snarlikt fall i Mark- och miljööverdomstolen. Den fridlysta bombmurklan hade stoppat en avverkning i Kristinehamn kommun. Där fick skogsägarna rätt. Domstolen sa ”ge dispens för avverkning eller ge ersättning”.
Bombmurklan skyddas dock av svenska regler medan lavskrikan skyddas av EU:s vilket gör de rättsliga parallellerna osäkra. Men skogsägarna hoppas ändå att fallet om bombmurklorna ska ge dem rätt även när det gäller lavskrikorna.
Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket är själva osäkra på om det är så här artskyddsförordningen ska tolkas så de har bett regeringen utreda hur de ska göra.
– Nu är det den här lagstiftningen som finns, och den följer vi. Sedan är det upp till regeringen att se över den och ändra den ifall den visar sig inte fungera, säger handläggaren Åsa Lundberg.
Men hos miljödepartementet finns ingen hjälp att hämta.
– Det finns ingen pågående eller planerad utredning av artskyddsförordningen, säger Hanna Björnfors, pressekreterare hos miljöminister Karolina Skog
Så tills vidare gäller Skogsstyrelsens striktare tolkning.
– Om vi får rätt i domstolen så är frågan inte akut för oss, men alla är ense om att lagstiftningen är dålig. Regeringen måste se över lagen, säger Gunnar Lindén på LRF.
