Regeringen vill utvidga möjligheten att göra skatteavdrag för läxhjälp till att även omfatta föräldrar till gymnasieelever. Men frågan är politiskt laddad och den delar även föräldrarna, visar SVT:s undersökning.
Av de över 1.000 föräldrar som Sifo frågat på SVT:s uppdrag svarade 48 procent nej på frågan om de kunde tänka sig att använda subventionerad läxhjälp. 12 procent svarade ”ja, troligen”, 35 procent svarade ”ja, om det behövs” och 2 procent svarade att ”de inte har råd trots subventionen”
Även bland eleverna vid Solna gymnasium fanns olika åsikter om privat läxhjälp.
–Det kanske vore bättre att ha det i skolan i stället. Då slipper man betala för det och alla har inte råd, sade Yosan Ginedhin.
Carl-Simon Norén däremot var för privat läxhjälp.
–Man vet ju själv hur det blir på lektionerna. Det blir inte så individuellt som man vill, så privat läxhjälp kanske är bättre.
Men tror du att alla har råd?
– Det är väl det som är problemet. Alla har väl inte det, sade han.
Ska inte kopplas till barnpassning
I dag kan föräldrar till elever på grundskolan få subventionerad läxhjälp, genom det så kallade rutavdraget. Skatteverkets syn är att läxhjälp för barn i grundskolan kan ses som ett led i barnpassningen.
Redan till årsskiftet ska det bli möjligt även för föräldrar till barn på gymnasiet att kunna göra rutavdrag för läxhjälp om regeringen får som den vill. Då ska hjälp med läxor och annat skolarbete som görs i eller i nära anslutning till bostaden bli avdragsgillt och ska inte längre kopplas ihop med barnpassning.
Men förslaget är politiskt omdebatterat och den rödgröna oppositionen är emot. Sverigedemokraterna har sagt att man ska rösta med regeringen och därmed finns majoritet i riksdagen. Frågan debatterades i dag i riksdagens skatteutskott.
Skolverket: Skolans uppgift
Skolverket är kritiskt och skriver i sitt remissvar att likvärdigheten i svensk skola har försämrats och att man befarar att läxhjälpen inte kommer att nå de elever som inte har resursstarka föräldrar.
Skolverkets generaldirektör Anna Ekström betonar att det är skolans uppgift att se till att barnen når målen.
–Ingen elev ska behöva gå till ett läxhjälpsföretag för att nå målen, säger Anna Ekström.
Sifo-undersökningen om läxhjälp
SVT frågade över 1.000 skolbarnsföräldrar – från årskurs 1 till och med gymnasiet – om deras syn på rutavdrag för läxhjälp.
Så här löd frågan:
Från och med årsskiftet vill regeringen att hjälp med läxor och annat skolarbete subventioneras med ett så kallat rutavdrag för elever både i grundskolan och på gymnasiet. Kan du tänka dig att använda dig av den tjänsten?
- 48 procent svarade nej.
- 12 procent svarade ja, troligen.
- 35 procent svarade ja, om det behövs.
- 2 procent svarade att de inte har råd trots subventionen.
- 3 procent svarar tveksam/vet ej.
Nedbrutet på partinivå finns tydliga skillnader mellan Moderaterna, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.
40 procent av M-väljarna säger nej, 55 procent av S-väljarna och hela 70 procent av V-väljarna säger nej. Dubbelt så många M-väljare som S-väljare svarar att de troligen ska använda tjänsten (16 procent jämfört med 8).
Slår man ihop regeringspartierna och jämför med den rödgröna oppositionen (S, V och MP) visar Sifon att 43 procent av de borgerliga inte tänker använda läxhjälp via rutavdrag. Motsvarande siffra för oppositionen är 56 procent.
15 proc av de borgerliga och 8 procent av oppositionen svarar att de troligen vill använda rut-avdraget, och 41 procent av de borgerliga och 29 procent av oppositionen vill använda sig av tjänsten om det behövs.