Den senaste tidens debatt om familjehemsbarnens rättigheter har startat med anledning av treåriga Esmeralda, “Lilla hjärtat”, som dog efter att ha flyttats hem till sina biologiska föräldrar trots att hon bott i familjehem sedan födseln.
Enligt modern psykologisk forskning är barnets anknytning till föräldrarna de första tre åren avgörande för en god psykisk hälsa senare i livet.
Lagen ändrad
För att öka barnens trygghet i familjehem ändrades lagen 2003. Om ett barn varit placerat i samma familjehem i tre år och inte bedöms kunna flytta tillbaka ska socialtjänsten utreda om vårdnaden bör föras över till familjehemsföräldrarna.
Barnet har annars ingen laglig rätt till sin nya familj, som i fallet med den omhändertagna 13-åringen Sofie, som SVT Nyheter granskat. (Se hela granskningen längst ner)
Men frågan är känslig. En studie från Göteborgs universitet visar att det ofta saknas kunskap hos socialnämnderna om hur och när det ska gå till.
Få småbarn får nya föräldrar
SVT Nyheter har gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram siffror på hur många barn det handlar om, och hur lagen följs.
Det är drygt 18 000 barn som bor i familjehem och av dem får runt 360 barn vårdnaden överförd varje år.
De nya siffror som SVT Nyheter tagit fram gäller familjehemsbarn sedan lagen ändrades 2003 och då kan man se att bland de som var småbarn, alltså under tre år, när de blev omhändertagna så är det väldigt få, bara fyra procent, som sedan kommit tillbaka till sina föräldrar.
De allra flesta växer upp i familjehem, men färre än vartannat av barnen får vårdnaden överflyttad dit. Och det tar lång tid, inte de tre år som lagen säger, utan i genomsnitt åtta år innan vårdnaden till slut flyttas.
SVT Nyheters granskning visar att Sofie, 13, som nu tvingas bo på HVB-hem är en av dem. Hon har inte ens rätt att få en prövning i domstol om att få flytta hem till familjehemmet, där hon växte upp.
Ingen laglig rätt till sitt familjehem
Majoriteten blir kvar i familjehem, men med de biologiska föräldrarna som vårdnadshavare tills de blir myndiga. Det innebär att de biologiska föräldrarna fortsatt får bestämma om läkarbesök och passansökningar, och att barnen, som alltså varit omhändertagna sedan de var 0-3 år, inte har någon laglig rätt till sina familjehemsföräldrar utan kan flyttas när som helst.
Se hela granskningen nedan
Faktaruta LVU – rätten till sina föräldrar
När ett barn varit placerat tre år i samma familjehem, ska socialnämnden särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap. 8 § FB. Syftet är att genom en överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrarna skapa bättre kontinuitet och trygghet för barnet.
Men det har inte socialnämnden i Borlänge gjort, vilket fått konsekvenser för Sofie. För hennes familjehem har ingen talan. Det är bara vårdnadshavarna som har rätt att väcka talan i domstol om hemtagning.
Även om Sofie, 13 år, vädjar om att få flytta hem till sina fosterföräldrar igen, så är det upp till socialtjänsten. Barn över 15 år har däremot rätt att väcka talan och få frågan om LVU-vård prövad av domstol och har även rätt till ett eget ombud.
Källa: Socialstyrelsen / SVT