SVT Nyheter har talat med poliser i de tre hatbrottsgrupperna i Stockholm, Malmö och Göteborg. De vittnar alla om svårigheterna att bevisa hatbrott eftersom ord ofta står mot ord. Vanligt är att det saknas vittnen. Många polisanmäler inte hot och trakasserier.

– Många vet inte att olaga hot och ofredande med hatmotiv bedöms som ett värre brott och att de bör polisanmälas. Det finns stor okunnighet om hatbrotten, säger Katarina Aspegren, chef för Malmöpolisens hatbottsgrupp.

Hon får medhåll av Göran Stanton i polisens Stockholmsgrupp som anser att många känner sig utsatta men de tror inte att en polisanmälan leder till något.

– Det är ofta svårt att bevisa och styrka brotten och många har inte heller förtroende för polisen, säger Göran Stanton till SVT Nyheter.

I Stockholm har en särskild hatbrottsgrupp arbetat i tio år med hot och våld på grund av hudfärg, sexuell läggning, etnisk bakgrund eller religion. SVT Nyheters granskning 2015 visade att de vanligaste hatbrotten sällan leder till åtal och straff.

Regeringen tillsatte då en nationell samordnare att följa utvecklingen i hela landet och fler poliser avdelades att utreda hatbrotten.

– Framförallt hatbrott på internet har vi blivit bättre på, säger Andrea Hammar i Göteborgs särskilda hatbrottsgrupp.

Ett ideellt nätverk ger polisen underlag om främlingsfientliga postningar och hets mot folkgrupp i sociala medier.

 – De gör ett jättebra arbete som hjälper oss att fastställa identitet och kalla till förhör. Vi har inte egna resurser att följa vad som händer på nätet, säger Katarina Aspegren på Malmös hatbrottsgrupp. Hon anser att många arbetsgivare, som till exempel Malmö kommun tar den här frågan på stort allvar och erbjuder stöd för utsatta medarbetare.

– Det är oerhört viktigt att betona alla människors lika värde. Men toleransen mot olikheter är extremt låg. Det är ett samhällsproblem, säger Katarina Aspegren på Malmöpolisen.