Edvin cyklar för forskningen. Foto: SVT

Mänskliga försökskaniner ska frysa sig smalare

Uppdaterad
Publicerad

Går det att frysa sig smal? Den frågan försöker nu en grupp svenska forskare besvara genom att utsätta en grupp människor för plågsamma köldexperiment.

Edvin Ström cyklar på en snöig och kall vinterväg i Linköping på väg mot universitetet. Temperaturen ute är minus 6 grader. Barn och vuxna han passerar stirrar. Edvin är nämligen barbent och bararmad. Trots kylan. Skälet är att han är del i ett mänskligt experiment där forskare ska ta reda på om det går att öka andelen brunt fett i kroppen genom att frysa.

En timme varje dag ska han frysa rejält. Resten av dagen och natten ska han hålla sig kall även om han inte måste frysa lika mycket då. Experimentet pågår i sex veckor.

– Jo, det är kallt säger Edvin, men jag är ju själv läkarstuderande och nyfiken på hur det här med fetterna i kroppen fungerar.

Tre sorters fett

Vi har nämligen tre sorters fetter i våra kroppar. De flesta av oss i alla fall. Det vita fettet känner vi väl till och det syns dessutom alltför ofta väldigt tydligt. Men nu har forskarna även kunnat visa att många av oss dessutom har brunt och beigt fett. Det bruna och beiga fettet fungerar som små värmekällor i kroppen och omvandlar energi till värme. Det kan till och med använda upp det vita fettet för att skapa värme, och det är just den här funktionen som forskarna i Linköping och Göteborg vill förstå mer av genom köldexperimentet på Edvin och 20 andra ungdomar.

– Kunde vi hitta den mekanism som låser upp den här funktionen och omvandlar det vita fettet till beigt eller brunt fett så har vi hittat det ultimata bantningsmedlet, säger Anders Persson, professor i medicinsk bildvetenskap vid Linköpings universitet.

Han och hans kollegor har utvecklat den metod som för första gången nu gjort det möjligt att avbilda det bruna fettet i en magnetkamera.  Man har länge vetat att brunt fett finns hos till exempel gnagare och spädbarn, men det är först nu man kan bevisa att åtminstone vissa behåller små lager av detta supereffektiva fett även i vuxen ålder. Och det bruna fettets förbrännande förmåga aktiveras bland annat av kyla.

Det är därför som Edvin och de andra försökspersonerna fått frysa i sex veckor. Både före och efter köldperioden har de undersökts i magnetkamera, deras ämnesomsättning har mätts och biopsier tagits från de delar av kroppen där man tror att det bruna fettet sitter.

Möss i kylskåp

Just nu arbetar forskarna med att analysera alla bilder och mätningar för att se hur kyla påverkat mängden brunt fett. I studier på möss som forskare stoppat in i kylskåp under längre perioder, har man sett hur det bruna fettet nästan fördubblats i mängd, men frågan är om vi människor fungerar likadant.

– Det vi sett hittills är att den basala metabolismen, det vill säga ämnesomsättningen, påverkats rejält av kyla, eller kanske snarare tvärtom, säger Fredrik Nyström, professor i internmedicin. De som ingick i långkalsonggruppen och inte skulle frysa alls under sex veckor, de fick klart försämrad ämnesomsättning och alltså svårare att hålla vikten.

Nu tänker sig inte forskarna att fetmaepidemin som sprider sig över världen ska botas genom att människor fryser mer. Studien på Edvin och de andra handlar om att förstå hur det går till på cellnivå när vitt fett omvandlas till brunt eller beigt fett. Drömmen är att utifrån detta hitta ett läkemedel eller någon annan mer acceptabel metod som kan sätta fart på det bruna fettet så att det bränner upp mer av det vita, farliga fettet som snart sagt hela världen idag brottas med.

Det bruna fettet är ett snabbt växande forskningsområde som nu studeras av många grupper över hela världen. Det är inte bara intressant ur bantningssynpunkt, utan forskarna tror även att det kan kopplas till vissa sjukdomar, som diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.