Situationen i Mariupol i sydöstra Ukraina blir allt mer desperat. Enligt Röda korset attackerar invånarna varandra för att få tag på mat, och enligt borgmästaren har minst 1 207 civila dött sedan staden belägrades för nio dagar sedan.
– Mariupol är nu en symbol Putin vill hålla upp för hela ukrainska folket: Det här är vad som händer ifall ni inte lyssnar på mina krav, säger Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier, i SVT:s Aktuellt.
Tror inte på ryska löften
Kreml har sagt att striderna skulle avslutas direkt om Ukraina går med på att: Upphöra med militära aktioner, lägga till en neutralitetsprincip i konstitutionen, erkänna Krim som ryskt och separatistrepublikerna Donetsk och Luhansk som självständiga.
Samtidigt kommer Ukraina med egna krav: Man vill vara en suverän stat och få bort ryssarna från sitt territorium.
– Problemet är att i Ukraina så tror man nog inte på att några löften till Ryssland är tillräckliga. Man litar inte på dem, säger Kragh och hänvisar till Rysslands annektering av Krim 2014.
Krävs garantier
När det gäller en diplomatisk lösning menar Kragh att tidpunkten då Ukraina litar på Putins signatur är helt förbi.
– Det kan bli så att man försöker hitta en lösning och att Ryssland drar tillbaka sin militär men än så länge ser vi motsatsen.
Även Sven Hirdman, tidigare ambassadör i Ryssland, konstaterar att det ukrainska förtroendet för Ryssland inte är stort.
– Om det ska bli någon uppgörelse i framtiden, eftersom Ukraina inte kommer att lita på Putin, krävs det bilaterala försäkringar och garantier från EU och andra makters sida, säger han.